Kalifornien
« Nordvästkusten Facklitteraturen Sydvästra området »
Det californiska kulturområdet kännetecknas av en säregen mångfald av språkgrupper. Ekonomiskt förde indianerna här en enkel jägar- och samlartillvaro. De hade inte mycket att sätta emot, då den vita invasionen under guldrushens dagar svepte över dem.
Referenslitteraturen
BÄSTA ÖVERSIKTERNA
Langellier, John
Kalifornien. - 26 s.
= Sid. 128-154 i: NORDAMERIKAS…, [1996]
Underhill, Ruth
Folkmosaiken på västkusten : indianerna i Kalifornien. - 17 s.
= Sid. 257-273 i: UNDERHILL, 1957.
Alvarsson, Jan-Åke
Californien. - 6 s.
= Sid. 101-106 i: AMERIKAS..., 1998.
Dorian, Edith
Babels torn : Californien. - 10 s.
= Sid. 64-73 i: DORIAN, 1962.
LaFarge, Oliver
Bortom Klippiga bergen. - 18 s.
= Sid. 144-161 i: LAFARGE, 1964.
Hassrick, Royal B.
Samlarfolk i Fjärran västern. - 16 s.
= Sid. 88-103 i: HASSRICK, 1976.
Kiernan, Ben
Folkmordet i Kalifornien. - 6 s.
= Sid.425-430 i: KIERNAN, 2010.
En hel del intressant om Californiens indianer i allmänhet hittar man också i de första kapitlen av Thoedora Kroebers biografi över Yahiindianen Ishi. En överskådlig karta över indiangrupperna i Californien finns också på sid. 24.
Kroeber, Theodora
Ishi i två världar : en biografi över Nordamerikas siste vilde indian / översättning av Roland Adlerberth. - Stockholm : Tiden, 1963. - 287 s. : ill.
Orig:s titel: Ishi in two worlds.
Stjärne, Kerstin
Indiankriget som aldrig tar slut. - 6 s.
= Sid. 89-94 i: STJÄRNE, 1982.
”Pit river indianer” = Achomawi. 1970- 80-tal.
Stjärne, Kerstin
Vår stund på jorden. - 8 s.
= Sid. 367-374 i: STJÄRNE, 1982.
”Esatoi”-indianer.
Gurt, Carl Johan
Nazismen såg en förebild i USAs indianpolitik under Andrew Jackson / Carl-Johan Gurt. - SvR/Radio Sapmi 20130513 14.27
Hultkrantz, Åke
Chumashernas undergång. - 25 s.
= Sid. 7-32 i: INDIANSK…, 1979.
Om ”missionsindianer” i allmänhet:
Svenström, Yvonne
Indianer och missioner. - 5 s.
= Sid. 149-153 i: INDIANKLUBBENS…, 1962.
Egerström, C. Ax.
Mission Dolores. - 2 s. / San Josephs mission. - 2 s.
= Sid. 102-104 + Sid. 109-110 i: EGERSTRÖM, 1859.
Karok
Geertz, Armin W.
Amerika : Karok-indianerna. - 6 s.
= Sid. 502-506 i: RELIGIONSHISTORIA, 1996/1997.
Ohlone (Costanoan)
Ett rådslag bland Ohloneindianer. - 10 s.
= Sid. 103-112 s. i: JERNELÖV, 2004.
En berättelse om cinnoberfärg (vermilion) och kvicksilvret i den färgen.
Ohlone, eller "Costanoan"-indianerna i Californien levde i ett ormråde
som är en av USAs stora kvicksilverfyndigheter. Mer eller mindre
fiktiv berättelse. Ursprunget oklart.
Allvén, Kurt
En Shastapojkes äventyr. - 8 s.
= Sid. 193-200 i: [De] RÖDA…, 1964.
Kroeber, Theodora
Ishi i två världar : en biografi över Nordamerikas siste vilde indian / översättning av Roland Adlerberth. - Stockholm : Tiden, 1963. - 287 s. : ill.
Orig:s titel: Ishi in two worlds.
Stingl, Miloslav
Den siste frie indianen. - 5 s.
= Sid. 184-189 i: STINGL, 1979.
Ishi, förstås.
En bearbetnig av Kroebers bok (ovan), i form av en
skönlitterär berättelse för ungdom är:
Lang, Franz Othmar
Den siste Yana-indianen / till svenska av Meta Ottosson. - Stockholm : Awe/Geber, 1980. - 173 s.
Orig:s titel: Meine Spur löscht der Fluss. 1978.
Boken innehåller också en kortare yanatext:
En yanaförbannelse. - 1 s.
= Sid. [5] i: LANG, 1973.
Barnuppfostran bland Yurok
Erikson, Erik H.
Fiskare vid en laxflod. [Yourokindianerns värld. - Yurokstammens barnuppfostran. - Jämförande sammanfattning] - 20 s.
= Sid. 148-167 i: ERIKSON, 1965.
Texten summerad i:
Erikson, Erik Homburger
[Gruppidentitet och egoidentitet]. - 5 s.
= Sid. 42-46 i: ERIKSON, 1977.
Två litt.referenser s. 277.
Övriga notiser : Konst
Linné, Sigvald
Californiens korgkonstnärer. - 8 s : ill.
= Sid.289-296 i: PRIMITIV..., 1947.
Övriga notiser : trosföreställning, myt och besvärjelse.
[ Skapelsetro]. - 2 s.
= Sid. 823-824 i: FRAZER, 1925/1987.
Maidu, senalindianer.
Tillhagen, Carl-Herman
Kråkan i mytologin. - 2 s.
= Sid. 66-67 i: TILLHAGEN, 1978. Como-saga.
För att lyckas på jakt. - 1 s.
= Sid. 115 i: FRÄMMANDE…, 1908.
Hupa
Pearson, Birger A.
The california coyote and other creative creatures. - 7 s.
= Sid. 257-263 i: STUDIER..., 1991.
Kort jämförelse mellan de amerikanska indianernas (spec. californiens coyote)
tricksterföreställning och den gnostiska demiurgen.
Ett sällsynt fotografi av en nordcalifornisk ”vita skinn-
ceremoni” hittar vi i en bok om den svenska fotografins
historia:
Ericson, August W.
[Californisk indianceremoni]. - 1 s.
= Sid. 129 i: SÖDERBERG, 1983.
Förhistoria Arkeologi
Baerreis, David
Nordamerika under början av den postglaciala perioden : den arkaiska kulturen i det västra området. - 2 s.
= Sid. 356-357 i: ARKEOLOGI, 1981.
Upptäckts- och kolonialhistoria
I brist på bättre sammanfattning av Californiens tidiga kolonialhistoria må vi anföra följande uppsats av Brandel. Indianerna behandlas marginellt i första avsnittet:
Brandel, Torsten
Pionjärernas Kalifornien / Spanjorernas kungsväg / Ryskt mellanspel / Björn-flaggan / Guld är bonanza / Den gyllene spiken. - 40 s.
= Sid. 137-176 i: BRANDEL, 1953.
1578
Francis Drake träffar på indianer i Nya Albion (Californien):
Jorden runt med Gyllene Hinden. - 7 s.
= Sid. 499-505 i: [De] GEOGRAFISKA…, 1927.
Leithäuser, Joachim G.
[Kalifornien]. - 1 s.
= Sid. 232 i: LEITHÄUSER, 1954 äv. 1965.
Det sista hörnet. - 6 s.
= Sid. 144-149 i: NYA…, 1969.
1830-tal Mexikanska Kalifornien
Dana, Richard Henry jr
Två år för om masten / Översättning av Gösta Zetterlund ; med 8 färgplanscher och 37 teckningar av E. Boyd Smith samt 13 illustrationer efter gamla bilder och 1 karta. - Uddevalla : Niloe, 1983. - 319 s. : ill. - (Niloe-biblioteket : Färgserien ; 3)
Orig:s titel: Two years before the mast. - 1840.
Richard Henry Dana som följt med ett skepp till Mexikanska Kalifornien ger en del intressanta iakttagelser av livet där. Dana tycks ta parti för de förslavade indianerna, som han emellertid finner lata. Den spanska överklassen är nog än mer indolent, ty de uträttar absolut ingenting. Indianerna gör allt arbete som ”slavar” på missionsstationerna. Dana skildrar det mesta; med beklagande noterar han indiankvinnorna som lätt lockas till prostitution. Se spec. Kap 21.
1848-1854 Guldrushens tid
Upptäckten av guld i Californiens jord var dödsstöten för de califoriska indiankulturerna, tillika början till slutet för prärieindianena i ”den stora amerikanska öknen”, landet som ansågs så ofruktbart att det kunde duga endast åt kontinentens urbefolkning tills man fann guld där också!
Beijbom, Ulf
Guldfeber : en bok om guldrusherna till Kalifornien och Klondike. - Stockholm : Natur och kultur, 1979. - 223 s. : ill.
Innehåller notiser om indianer i Californien (och Klondike).
Äldre texter med notiser om californiens indianer.
Zimmerman, W.F.A. [Pseud. För Wilhelm F. Vollmer. Tyskland 1797-1864].
Kalifornien och guldfebern : guldgräfvarnes, mormonernas och indianernas seder och bruk, antecknade under en resa i vestra Nordamerika / öfversatt och bearbetadt af J. Thimgren. - Stockholm : Fahlstedt, 1862. - 662 s. : ill.
Orig:s titel: Californien und das Goldfieber. Reisen in dem wilden Westen
Nord-Amerika's,Leben und Sitten der Goldgräber, Mormonen und Indianer.1863
Californien , en skildring af landet, dess klimat och guldminor jemte råd för utvandrare om de fördelaktigaste sätten att nedsätta sig därstädes / utarbetad i sammandrag efter de nyaste autentika (sic) källor. - Stockholm : Bonnier, 1850. - 205 s. Fulltext Archive.org
Ett kompilat av olika författares californienskildringar, t ex: Edwin Bryants: What I saw in California. - 1848 [1967] Bryant [1805-1869],som en gång var redaktör i Louisville [Horn, 1984 s.93] ...Kentuckian who led an emigrant party from Missouri to California 1846, where he became alcalde of the San Francisco district. His description of the journey and the conquest of California was published as "What I saw in California 1848, fequently reprinted as "Rocky Mountain Adventures".
Ett antal notiser om de katolska indianmissionerna.
Borta är bra, men hemma är bäst : berättelse om en färd till Ostindien, Nord-Amerika, Kalifornien, Sandwichs-öarna och Australien åren 1852-1857 /af C.Ax. Egerström ; I sammandrag efter under resan förda anteckningar; jemte förf. autobiographi. - Stockholm : Bonnier, 1859. - 326 s. : ill. Digial utg
Måhända som någon sagt, bygger Egerströms text till stor del på ovanstående "Californien, en skildring....1850." Men det är utan tvekan fel. Läst den boken hade han nog gjort, men Egerströms framställning verkar helt och hållet självupplevd och vill man kontrollera detaljer så tenderar det att styrka Egerströms upplevelser som helt autentiska. Man vågar nog påstå att vissa detaljer är historiskt intressanta, även om det gäller korta episoder. Ett första möte med Walla Walla-indianer (s 214) i Knights ferry vid Stanislaufloden, visar t ex Egerströms åsikt om indianerna, då särskilt Walla wallas och hans bekanskap Sam. "Vildens glädje och tillgivenhet rörde mig, och var han hvarken den förste eller siste hedning och naturmänniska, som jag funnit ega ett mera ädelt, godt och känsligt sinnelag, än mången av det s. k. civiliserade, hvita slägtet." (S 214)
Ett senare möte (s 216)med Walla Walla-indianer gör han vid Stanislauflodens källor sedan till Sonora
Skönlitteratur : ett urval
Mycket berömd på sin tid var den roman som kallats ”indianernas Onkel Tom Stuga” p g a den indignation den väckte kring indianernas situation och roll i samhället. Författarinnan var Helen Hunt Jackson och boken hette ”Ramona” (i original 1884, på sv. 1899). Det märkliga är väl den upphetsade debatt den väckte. Bl a fick den indianhataren Theodore Roosevelt att gå till skarp motattack mot de indiansympatier boken väckte. Märkligt är också att knappast någon läsare idag skulle identifiera den som en indianbok.
Så här går berättelsen: På en ranch i södra Californien bor senora Moreno som vägrar acceptera amerikaniseringen av det gamla mexikanska området. Här lever också hennes son Felipe och Ramona Ortegna, en halvindianska, halvt skotska, som inte vet att hon är adopterad. Till ranchen kommer Alessandro, en fullblodsindian (tänk er emellertid inte honom som sådan till utseendet!), och de två blir förälskade. Detta passar inte senora Morena och Allessandro återvänder till sin hemby, som han finner förstörd av amerikanerna. Han finner också sin far mördad, allt detta p g a amerikanernas girighet efter indianland. Han återvänder till den spanska ranchen och Ramona flyr därefter tillsammans med honom till San Diego. P g a amerikanernas trakasserier, tvingas de fly från plats till plats, till dess Alessandro slutligen blir dödad. Felipe hittar Ramona och hennes barn, och tar dem med tillbaka till den mexikanska egendomen som nu är hans. Han tvingas efter en tid att sälja ranchen till amerikanerna, gifter sig med sin fostersyster Ramona och de bosätter sig i Mexico.
En sentida variant på den sortens kärlekshistoria är Louis L’Amours ”De ensamma gudarna”, som också utspelas i området, men det är en angloamerikan som inte får den californiska aristokrat-skönheten. Indianerna figurerar mer som bifigurer här.
Othmar Franz Lang har behandlat Yahi-indianen Ishis öde, i en ungdomsbok kallad ”Den siste Yana-indianen”, välmenande men mest en resume av Theodora Kroebers förnämliga biografi (se ovan).
En utomordentligt välskriven tonårsroman är emellertid Scott O’Dells ”De blå delfinernas ö” ; en spännande robinsonad om [Chumash]-flickan Karanas ofrivilliga ensamma flerårsvistelse på en ö utanför Santa Barbara vid Californiens kust. Förhållandevis intressant och välgjord är också Lars Widdings historiska trilogi från guldrushens första tid: ”Lycksökarna”, ”Guldfeberns folk”, och ”Elden och askan”, är de tre delarna där indianerna figurerar i några välgjorda episoder.
Olle Snismarcks berättelse ”Flykten” berör som så många berättelser från Californein ”missionsindianerna” och det gör också i viss mån Bret Harts novell ”Kommendantens öga”. I Edward S. Ellis ”Den försvunna floden”, skymtar indianerna bara förbi ett ögonblick, men något så unikt som ett skådespel med enbart californska indianer i rollistan ger oss Jack London i dramat ”Ollonodlarna”.
Av äldre romaner kan nämnas Frederick Marryats melodramatiska "Vandringar i Nord-Amerikas urskogar”, 1856, en tidig, men starkt förkortad version av originalet ” Narrative of the travels and adventures of Monsieur Violet in California, Sonora, and western Texas”.1843. (Senare utgiven med titlarna ”Violets resor och äfventyr i Kalifornien, Sonora och det vestra Texas”, 1872, [mer fullständig översättning] och ”Violets äfventyrliga resor till sjöss och lands”, 1909). Här möter vi shoshoner i Californen. Tokroligt blir det väl mest, ty Marryats kunskaper om de här indianerna är inte lika stora (eller snarare försvinnande små), som när det gäller förhållan-dena i Canada som han besökt 1838 och som han gestaltat väl i boken ”Nybyggarna i Canada”. Ändå sägs ”Vandringar i… /Violets resor…” vara ett plagiat av en expeditions- och reseberättelse skriven av George Wilkins Kendall:” Narrative of the Texan Santa Fé Expedition”, (1844)”. *
* Jag märker att kronologin inte stämmer, Marryats bok publiceras före den bok han plagierar, men det har nog sin förklaring.
Uppgiften om plagiatet finns i ”The Oxford companion to american literature” av James D. Hart. Men Marryat stal tydligen även annat material, nämligen från Josiah Gregg, som var en handelsman ute i västern, men som också kunde skriva. Hans berättelse ”Commerce of the Prairies”, utkom också 1844, fyra år efter det att han slutat som handelsman, ett år efter Marryats berättelse publicerats. Men säger Van Wyck Brooks i sin ”The world of Washington Irving” 1946, s.388. En del av Greggs material trycktes i form av brev i en dagstidning i Galveston 1841-42. ”Long passages from these letters were printed verbatim and without any acknowledgement in Marryat’s ”Travels and Adventures of Monseiur Violet”. In 1843, Gregg went to Philadelphia, where much of his book was written, then he went on to New York, where it was published”. Det kan ju vara likartat med Kendalls bok.