Nordvästkusten
NORDVÄSTKUSTEN
ALLMÄNT OM NORDVÄSTKUSTENS INDIANER.
Wyatt, Victoria
Nordvästra kustregionen. - 28 s.
= Sid. 154-181 i: NORDAMERIKAS, [1996]
Gurt, Carl-Johan
Nordvästkusten. - 6 s.
= Sid. 91-96 i: AMERIKAS..., 1998.
Gurt, Carl-Johan
Schamanism hos Nordvästkustindianerna. - 17 s.
= Sid. 435-452 i: AMERIKAS..., 1998.
Rosengren, Dan
De nordamerikanska nordvästfolken. - 10 s.
= Sid 123-132 i: ROSENGREN, 2010.
Underhill, Ruth M.
Potlatchfesternas folk : indianerna på Stillahavskusten mellan Kalifornien och Canada. - 23 s.
= Sid. 274-296 i: UNDERHILL, 1957.
Benedict, Ruth
Amerikas nordvästkust. - 43 s.
= Sid. 167-209 i: BENEDICT, 1949.
Allvén, Kurt
Potlatch och totem - något om nordvästindianerna. - 19 s.
= Sid. 120-138 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
LaFarge, Oliver
Örnens, korpens och valens folk. - 24 s.
= Sid. 162-185 i: LAFARGE, 1964.
Hassrick, Royal B.
Nordvästkustens sjöfarare. - 14 s.
= Sid. 74-85 i: DORIAN, 1962.
Hoxie, Frederick E.
Nordvästkusten : "Rätten att fånga fisk". - 2 s. : ill.
= Sid. 68-69 i: Bra böckers encyklopedi..., 10. - 1996.
Jonaitis, Aldona
Hövdingafester : artefakter och masker i potlatch. - 2 s.
= Sid. 70-71 i: Bra böckers encyklopedi..., 10. - 1996.
Nordström, Lars
Innan européerna kom. - 8 s ill.
= Sid [22] - 29 i: NORDSTRÖM, 2016.
Något om indianerna och landet de levde i de vitas gradvisa inträngande.
Här rör det sig om svenska skogshuggare i västra USA och Kanada.
Mauss, Marcel
Gåvan / översättning: Marianne Ahrne. - Uppsala : Argos, 1972. - 178 s.
Något om potlatch-institutionen.
Särskilt sid. 52 ff.
Edsman, Carl-Martin
"I en uppsats med rubriken "Björnmodern" återberättar M.Barbeau skildringen av hur en ung indiankvinna förvandlades till en björn och födde tvillingar". - 1 s.
= Sid 43 i: EDSMAN, 1994.
Vancouver, George, 1757-98
En upptäckts-resa till norra Stilla hafvet, och kring jordklotet, att på kongl,[!] engelsk befallning och omkostnad i synnerhet forska efter något segelbart sammanhang imellan norra Stilla och norra atlantiska hafven; förrättad åhren : 1790, 1791, 1792, 1793, 1794, 1795, under commando af capitain George Vancouver / Ifrån engelskan i sammandrag utgifven af Anders Sparrman. ... - Stockholm : Zetterberg.
1 häftet. - 1800. - 184 s. : ill.
2 häftet. - 192 s.
Uddenberg, NIls
Skallmätaren : Gustaf Retzius - hyllad och hatad / Nils Uddenberg. - [Lidingö] : Fri tanke, [2019]. - 537 s.
Sid 296. Retzius och Hjalmar Stolpe drömmer om att starta ett Etnografiskt museum i Stockholm. Stolpe hade ingått i kretsen kring Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi ända sedan det grundades,
Sid 308 ff:
Framtidslandet oh dess urinnevånare.
Världsutställningen i Chicago 1893. Gustaf och hans hustru Anna hade länge drömt om en resa till USA, och världsutställningen gav dem en anledning att besöka landet i väster. Gustaf beundrade (Sid 312) de antropologiska och etnografiska utställningarna. Mest intressanta var ändå indianerna (sid 314). Franz Boas bjöd in paret Retzius till en dansuppvisning av kwakiutlindianer... Det var en ohygglig , de dansande kom i extas och försökte plocka glödande kol ur elden...
Från Chicago reste paret västerut (Sid 318-19) Utanför Santa Fe får de för första gången se en indianbosättning...Gustaf finner sceneriet "ursprungligt och måleriskt". Gustaf har ambitionen att få tag i så mycket etnografiskt material från de gamla indiankulturerna som möjligt. Efter Santa Fe går resan till Kalifornien och sedan den amerikanska västkusten där (s 325) resans höjdpunkt blev besöket hos indianfolken på Vancouverön. Den norske sjökaptenen Adrian Jacobsen (s 326) arbetade för Hagenbecks zoo dit han även tagit en grupp indianer. Dessutom hade han skrivit en bok om sina resor där och särskilt om indianerna. Adrian hade en bror Filip som visade Retzius till rätta och Gustaf köpte så mycket etnografiska föremål som han kunde.Sid 328. På Etnografiska Museet finns ett dokument av Hjalmar Stolpe som talar om de föremål som doktor Retzius överlämnat till Riksmuseets etnografiska samlingar åren 1900-04, varav 4.100 var från Nordamerika.
Filip Jacobsen kom också att guida paret Rezius bland Bella Bella indianerna. Man studerade indiansamhällena och konstaterade faktiskt missionens negativa verkan på Bella Bellakulturen (s 331).
I sina brev hem skrev Retzius inte mycket om skallar och skallmätning med undantag för longheadskallarna han fann på Vancouverön och de deformerade skallar indianerna ansåg som skönhetsideal och som skapades genom att pressa barnens kranier.
Retzius skaffade sig långskalliga kranier. Kapitlet slutar med en lång utläggning om Retzius syn på indianerna, deras utveckling och framtid. Paret Retzius fick mycket att tänka på genom inblicken i indiankulturerna. De kunde förfasas över dålig hygien och motbjudande matvanor, men imponerades av den estetik och skicklighet som tog sig uttryck i deras hantverksprodukter. De kunde beklaga att indianernas kultur höll på att gå under, och att ta avstånd från de vita nybyggarnas sätt att behandla dem. (S 338). Men de uppfattade samtidigt denna "civilisationsprocess" som något oundvikligt och i grund och botten gott
SÄRSKILDA GRUPPER.
Bella Coola
Jacobsen, Fillip
Indianska sagor : upptecknade i British Columbia. - 16 s.
= Sid 187-202 i: Ymer // 1894
Jacobsen, Fillip
Sissauch-dansen : beskrifning på Sissauch-dansarna hos Bella-Collastammen och andra indianstammar av samma språk, såsom Kimskwit och Talllio. - 23 s. : ill.
= Sid 1 - 23 i Ymer // 1895. Planscher mellan sid 195-95.
Retzius, Gustaf
Om kranier af s. k. longhead-indianer. - 13 s. : ill.
= Sid 259-271 i : Ymer // 1895.
Om kraniedeformering (Flatheads) i allmänhet med exempel från Nordvästkusten ev Bella Coola.
Haida
Burland, Cottie
Haidafolket i Brittiska Columbia. - 10 s.
= Sid. 167-176 i: BURLAND, 1966.
Nan-Gidas, son till en av Haida-indianernas hövdingar berättar : I de väldiga totempålarnas land. - 9 s.
= Sid. 71-79 i: SÅ LEVER..., 1957.
Hemingson, Vince
Nordamerikas indianer. - 4 s. : ill.
= Sid. 54-57 i: HEMINGSON, 2009
Om tatueringar mest hos Haida.
Douglas, Dick Jr
Kannibal-öar.- 15 s.
= Sid. 40-54 i: DOUGLAS, 1936.
Benedict, Ruth
Amerikas nordvästkust. - 43 s.
= Sid. 167-209 i: BENEDICT, 1949.
Bullen, Elisabeth
Kwakiutl - British Columbia. - 4 s.
= Sid. 32-35 i: JORDENS FOLK : NORD-AMERIKA, 1983.
Lindberg, Christer
Hamatsa - kannibalandens dans. - 15 s.
= Sid. 9-23 i: LINDBERG, 2009.
Johansons, Andrejs
Den gudomliga kannibalens följe. - 13 s.
= Sid. 25-37 i: JOHANSONS, 1985.
Fock, Niels
Kwakiutlindianernas potlatchfester. - 4 s.
= Sid. 193-196 i: VÄRLDENS FOLK 2, 1971.
Potlatch. - 6 s.
= sid. 201-207 i: HASTRUP, 1982.
Haisla
Björklund, Anders
Hövdingens totempåle : om konsten att utbyta gåvor. - Stockholm : Carlsson : Etnografiska museet, 2016. - 220 s. : ill. - (Kulturperspektiv ; 26)
Westberg, Karin
Totempålen - en levande historia. - 8 s.
= Sid. 138-145 i: MED..., 2002.
Haislaindianerna och deras berömda totempåle som en gång var i
Sverige.
Gurt, Carl-Johan
Haisla åter i Stockholm / Carl Johan gurt. - 1 s.
=Sid. 28 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2004:3
Gurt, Carl-Johan
Haisla åter på besök i Stockholm / Carl Johan Gurt. - 1 s.
=Sid. 30 i: // FJÄRDE VÄRLDEN 1994:4
Nootka [Nuu-chah-nulth]
Gurt, Carl Johan
Den visionssökande ritualen uusimich hos den amerikanska ursprungsbefolkningen nuu-chah-nulth. - 32 s.
= Sid 79-110 i: CHAOS : Skandinavisk tidskrift för religionshistoriske studier ; 2021:76.
Gurt, Carl JohanGott och ont : Ett centralt begrepp hos nuu-chah-nulth på Vancouver-ön. - 33 s.
= Sid 65-97 i: CHAOS : Skandinavisk tidsskrift for religionshistoriske studier ; 2019:72)
Fulltext i DIVA
Gurt, Carl Johan
En Pukmis till Etnografiska museet. - 4 s.
= Sid 93-96 i: Minnen, människor, möten, museer : 50 år med Etnografiska museets vänner. - 2014.
Gurt, Carl Johan
Nuu-chah-nulth-indianerna på västkusten av Vancouverön - en sydlig utlöpare av en äldre cirkumpolär kultur? / av Carl Johan Gurt. - 45 s. : ill.
= Sid. 181-225 i: YMER, 2007. Årsbokens titel: Kring Beringia.
Gurt, Carl Johan
Nuu-chah-nulth och andra indianer på amerikas nordvästkust. Konst från Nordamerikas nordvästkust. Konstnärer, Nordvästkusten. - 8 s. +10 s. + 2 s.
= Sid.50-57 + 58-67 +71-72 i: TRE VÄRLDSBILDER, 2000.
Gurt, Carl Johan
Andeväsen och moderna serigrafier / Carl Johan Gurt. - 2 s.
= Sid. 136-137 i: MED..., 2002.
Gurt, Carl-Johan
Havet som vår förgård : Nuu-chah-nulth och deras grannar på Nordamerikas nordvästkust. - 6 s. : ill.
=Sid. 20-25 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2006:3-4
Gurt, Carl-Johan
Sarita River : angeläget projket för huu-ay-aht. - 2 s. : ill.
=Sid. 26-29 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2006:3-4
ngt reviderad artikel:
Gurt, Carl Johan
Sarita River : angeläget projket för huu-ay-aht-indianerna. - 6 s. : ill.
= Sid. 20-25 i: URSPRUNGSFOLK...2008.
Gurt, Carl Johan
Insamling till indianerna vid Saritafloden [Notis]. - 1 s.
= Sid. 25 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2008:3
Gurt, Carl-Johan
Religionen lever kvar trots allt... - 4 s. : ill.
=Sid. 7-8 i // FJÄRDE VÄRLDEN 1994:1
Danielsson, Bengt
Till indianernas land och Norra Ishavet. - 24 s.
= Sid. 266-289 i: DANIELSSON, 1991.
Meares, John 1756-1809
Tvänne resor från Ostindien till Americas nordvästra kust, åren 1786, 1788 och 1789 / af Johan Meares ; [Övers. S. Ödmann (företal)]. - Sammandrag utur engelska originalet. - Tryckt i Stockholm 1797, hos
kamereraren J.S. Ekmanson, på bokhandl. mag. I. Utters förlag. - Stockholm, 1797 . - 404 s.
Origs titel: "Voyages made in the years 1788 and 1789, from China to
the north west coast of America".
Den här tidiga reseskildringen från 1700-talets nordvästkust innehåller
åtskilliga intressanta iakttagelser bl a från Nootka Sound.
Cook, James
[Möte med Nootkaindianerna och färd längs Alaskas kust]. - 16 s.
= Sid. 265-280 i: COOK, 1982.
Maclean, Alistair
[Cooks möte med Nootkaindianerna]. - 6 s
= Sid. 159-164 i: MACLEAN, 1972.
Wallström, Sven
[Nordamerika]. - Nootka. - 18 s.
= Sid. 79-96 i: WALLSTRÖM, 1977.
1900-tal, byn Yuquot.
[Nootka-indian och Big Foot (Snömannen)]. - 1 s.
= Sid. 158 i: MYTER..., 1984.
Tlingit
Chevigny, Hector
Alaskas herre och det ryska äventyret / översättningen är utförd av Georg Dahl. - Stockholm : Natur och kultur, 1944. - 284 s.
Orig:s titel: Lord of Alaska.
Gurt, Carl Johan
Tradition och innovation : Preston Singletary, tlingit, förnyande mästare i glas - traditionell konst i ny form och nytt material. - 8 s. : i.ll.
= Sid [4]-11 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2003:1
Tysk, Gösta
Nordlandets indianer : inte alla vet att efter kuststräckan i södra Alaska levde totem-folket, en av de intressantaste av indiankulturerna. - 14 s.
= Sid. 64-77 i: TYSK, 1977.
Forsell, Anita
Korpen gav oss ljus. - 18 s. : ill.
= Sid: 70-87 i: Forssell, 2001.
Ett reportage från nordvästkusten vid 1900-talets slut.
Tshimshian
Lévi-Strauss, Calude
Berättelsen om Asdiwal. - 56 s.
= Sid. 47-102 i: LÉVI-STRAUSS, 1969.
KONST
Nordvästkustindianerna är kanske mest uppmärksammade för sin bildkonst och skulptur. Träsniderier och de berömda totempålarna hör hemma i området.
Björklund, Anders
Hövdingens totempåle : om konsten att utbyta gåvor. - Stockholm :Carlsson :Etnografiska museet, 2016. - 220 s. : ill. - (Kulturperspektiv ; 26)
Bl a om Stockholms Etnografiska museums återlämnande av en Haislaindians
totempåle.
Gurt, Carl Johan
The Chief’s totem Pole [Rec. av Björklund Hövdingens totempåle]. - 4 s.
= Sid 208-211 i: Ehnologia Scandinavica, 2017.
Linné, Sigvald
Nordvästkustens skulptörer. - 11 s : ill.
= Sid.278-288 i: PRIMITIV..., 1947.
Gurt, Carl Johan
Skyddsandar och visioner på Amerikas nordvästkust. - 6 s.
= Sid. 130-135 i: MED..., 2002.
Nordvästkustens konst då och nu. Totempålar.
Gurt, Carl Johan
Andeväsen och moderna serigrafier / Carl Johan Gurt. - 2 s.
= Sid. 136-137 i: MED..., 2002.
Gurt, Carl Johan
Konst från Nordamerikas nordvästkust / Carl Johan Gurt. - 9 s.
= Sid. 58-67 i: KULTURPERSPEKTIV // 2000 ; 12.
Gurt, Carl Johan
Kommersiell och rituell konst / Carl Johah Gurt. - 1 s.
= Sid. 44 i: FJÄRDE VÄRLDEN // 1966 ; 1.
Gurt, Carl-Johan
Nordvästkustindianerna : traditionell konst bevarar identiteten. - 4 s.
= Sid 8-11 i // FJÄRDE VÄRLDEN 1986: 3-4Gurt, Carl Johan
Tradition och innovation : Preston Singletary, tlingit, förnyande mästare i glas - traditionell konst i ny form och nytt material. - 8 s. : i.ll.
= Sid [4]-11 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2003:1
Gurt, Carl Johan
Nordvästkustindianerna - Carl Johan Gurt om nya utställningen på Etnografiska museet. - 4 s. : ill.
= Sid. 41-44 i: // FJÄRDE VÄRLDEN, 2007: 4
Westberg, Karin
Totempålen - en levande historia. - 8 s.
= Sid. 138-145 i: MED..., 2002.
Haislaindianerna och deras berömda totempåle som en gång var i
Sverige.
Hoffmeister, Adolf
Indiankonst från Stilla havets nordvästkust. - 22 s. [7 sidor text + bilduppslag]
= Sid. 173-194 i: FORMAN, 1961.
Haida,Tlingit,Kwakiutl.
Honour, Hugh
Amerikas nordvästra kustområde. - 4 s.
= Sid. 553-556 i: HONOUR, 1984.
[Nootka-konst]. - 19 s.
= Sid. 56-74 i: FORMAN, 1973.
Gurt, Carl Johan
Nuu-chah-nulth och andra indianer på amerikas nordvästkust. Konst från Nordamerikas nordvästkust. Konstnärer, Nordvästkusten. - 8 s. + 10 s. + 2 s.
= Sid.50-57 + 58-67 +71-72 i: TRE VÄRLDSBILDER, 2000.
Nordvästkusten. - 27 s.
= Sid. 278-305 i: FRASER, 1963.
Västkustens indiankonst. - 8 s.
= Sid. 124-131 i: KANADA, 1987.
Bilduppslag.
SEATTLES TAL
Berömt är det tal och brev som Seattle, hövding för Suquwamish höll eller skrev. Om han nu gjorde det. Det finns i många varianter. En vulgärvariant fabricerad av ett månadsmagasin i USA togs länge som den korrekta texten, trots hänvisningar till både bufflar och järnvägar som Seattle aldrig någonsin torde ha stött på.
Trots att det är en tidningsartikel kan vi inte undanhålla läsarna att talet var infört på ledarplats (!) i Dagens nyheter pingstdagen 1975!!!
...ty detta land är heligt för oss : Suquamihövdiingen SEATTLEs budskap 1854 i samband med att den federala amerikanska regeringen övertog landområden vilka hört till hans folk i sekler, i nuvarande staten Washington / Mats Liljefors har hemfört Suquami-hövdingen Seattles budskap och övsersatt det till svenska. - 1 s.
= Sid 2 [ledarplats] i: Dagens nyheter // 1975 05 18.
Settles "tal" har sitt egentliga ursprung i en version nedtecknad ur minnet 1887 av en vit läkare vid namn Henry Smith som hävdar att han närvarat då talet hölls 23 år tidigare. Emellertid
är den vanligst publicerade versionen av talet skriven som speakertext till en film producerad av Southern Baptist Radio and Television Commission, och som ville utgöra apell mot miljöförstöringen. Texten skrevs 1972 av en manusförfattare från Texas vid namn Ted Perry. Strax efteråt trycktes den i tidskriften "Environmental Action", med anspråk på att vara Seattles egna ord. Sin stora spridning fick talet då det även trycktes i den tidskrift som resenärer som flög med Northwest Airlines erbjöds som läsning. Då med titeln "The Decidedly Unforked Message of Chief Seattle". När en reporter från New York Times tog upp frågan om talets autenticitet med illustratören till bilderboken "Vår Broder Örn, Vår Syster Himmel", Susan Jeffers, svarade hon:"Basically, I don't know what he said. But I do knkow that the native American people lived this philosophy, and that's what's important."
För den goda sakens skull har lögner alltid fått stå emotsagda. Det är sällan lönt att göra tillrättalägganden. Den som försökte i det här fallet var Fergus M. Bordewich i boken "Killing the white mans Indian. - 1996.
En skrift som reder ut sammanhangen och förmodligen ger oss den korrekta texten till vad som kallats Seattles tal är:
Seattles tal / [utgivare: Svensk idianska förbundet] ; [Översättning: E. Bjärlund]. - Stockholm : Svensk indianska förbundet, 1982. - 12 s. : ill. - (Svensk indianska förbundets skriftserie ; 1)
Seattles tal. / [Översättning: E. Bjärlund ; Redigering: Ann-Cathrine Lagercrantz] - 4:e rev. uppl. - Stockholm : Folkens museum, 1993. - 15 s. : ill.
Annat om Seattle och hans tal:
Jansson, Lars Erik
Seattles tal 1855 / Lars Erik Jansson och Erik Stride. - 12 s.
= Sid. 7-18 i: DE TOG VÅRT..., 1980.
...försöker reda ut begreppen...
Olausson, Peter
Hövding Seattles tal. – 6 s.
= Sid. 66-71 i: OLAUSSON, 2008.
Wennersten, Lars
Seattle ca 1788-1866. - 3 s.
= Sid. 173-175 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 229-231 i: NYA..., 1980.
SEATTLE
Seattle
Suquamihövdingen Sea The:s budskap 1854. - 3 s.
= Sid. 66-68 i:
Dikter i förening : antologi för föreningslivet / Urval av Inga-Britt Höjer, Björn Höjer och Jörgen Larsson. - Stockholm : Sober, 1988. - 143 s.
[Seattle]
Jorden är den vite mannens fiende. - 2 s.
= Sid. 32-33 i: PERSSON, 1982.
Brev till president Pearce.
Seathes tal. - 2 s.
= Sid. 141-142 i: LEQUENNE, 1992.
Suquwamish.
Hövding Seattles tal till den amerikanska regeringen. – 3 s.
= Sid. 181-183 i: Ragnarök, 2005.
[Seattle]
Indianhövdingens brev. - 3 s.
= Sid. 129-131 i: TONÅRSLÄSNING 3, 1981.
[Seattle]
Seathes tal. - 2 s.
= Sid. 24-25 i: PERSSON, 1973.
= Sid. 30-31 i: PERSSON, 1982.
[Seattle]
[Seattles tal]. - 3 s.
= Sid. 75-77 i: TYSK, 1977.
Seattle
Suquamihövdingen Sea The:s budskap 1854. - 3 s.
= Sid. 66-68 i:
Dikter i förening : antologi för föreningslivet / Urval av Inga-Britt Höjer, Björn Höjer och Jörgen Larsson. - Stockholm : Sober, 1988. - 143 s.
Seattles tal ligger också till grund för bilderboken ”Vår broder örn”:
Jeffers, Susan
Vår broder örn, vår syster himmel / ett budskap från hövdingen Seattle ; bilder av Susan Jefferes ; översatt av Uno Palmström. - Stockholm : Carlsen/if, 1992. - [27] s. : ill.
Orig:s titel: Brother Eagle, sister Sky.1991.
Seattle
Suquamihövdingen Sea The:s budskap 1854. - 3 s.
= Sid. 66-68 i:
Dikter i förening : antologi för föreningslivet / Urval av Inga-Britt Höjer, Björn Höjer och Jörgen Larsson. - Stockholm : Sober, 1988. - 143 s.
Hövding Seattles tal eller brev till president Washington (sic!)
= Sid. 318-319 i: Den svenska högtidsboken / [Redaktion: Göran Palm...]. - Stockholm : En bok för alla, 2000. - 710 s.
Eg. ur: Jeffers. Susan:Vår broder Örn, vår syster Himmel. - 1992.
Seattle
Suquamihövdingen Sea The:s budskap 1854. - 3 s.
= Sid. 66-68 i:
Dikter i förening : antologi för föreningslivet / Urval av Inga-Britt Höjer, Björn Höjer och Jörgen Larsson. - Stockholm : Sober, 1988. - 143 s.
Seathes tal. - 2 s.
= Sid. 141-142 i: LEQUENNE, 1992.
Suquwamish.
...de ord man tillskriver indianhövdingen Seattle [utdrag]. - 2 s.
= Sid. 93-94 i: Nordström, 1999.
ARKEOLOGI
Dumond, Don E.
Kolonisationen av arktis. - 4 s.
= Sid. 361-354 i: ARKEOLOGI, 1981.
UPPTÄCKTS OCH KOLONIALHISTORIA.
De första europeer som kom att se Nordvästkustområdet var medlemmar av den ryska expedition som leddes av dansken Vitus Bering 1741. Under Berings sjukdom och efter hans död fördes befäl av den svenske löjtnanten Sven Waxell (1701-1762). Klart är att det första mötet mellan Alaskas eskimåer och europeer skedde 31 augusti 1741 vid Bird Island söder om Alaskahalvön. Wallström (1983, sid 40) uppger dessutom att en av ryssarna, Tjirikov siktade ”amerikanska båtar”, vilka säger han, av allt att döma var bemannade med indianer, men någon kontakt etablerades inte. Två båtar sändes dock ut för att rekognocera trakterna kring Ross sound, men besättningen återvände aldrig. Kanske blev de offer för indianerna. På så sätt överlevde ingen som kunde beskriva det första mötet med nordvästfolket under denna tidiga expedition i området.
Waxell, Sven
Den stora expeditionen : utdrag ur såväl mina egna som ur andra officerares journaler från den Kamtjatka-expedition, som utgick från S:t Petersburg år 1733. Häri skall givas en kort framställning av denna expeditions syfte, förlopp, nya upptäckter, inträffade olyckor och avslutning. Helt visst kunde allt detta ha skildrats av en skickligare penna än min och med långt större klarhet, utförlighet och bredd, utan att dock därvid det mer väsentlliga blivit dolt för läsaren / av Sven Waxell kapten i den ryska flottan ; utgiven och med kommentar försedd av Juri Semjonow ; [översättning från danska Ulf Tengbom]. - Stockholm : Rabén & Sjögren/Tidningen Vi, 1953. - 237 s. : ill.
Originalmanuskriptet på tyska. Ffg i tryck 1940 i rysk översättning.
Wallström, Tord
Genom Sibirien till Alaska. - 20 s.
= Sid. 26-45 i: WALLSTRÖM, 1983.
Det var inte förrän 33 år senare som europeer, spanjorer på Juan Pérez resa 1774, utsända av spanske kungen från Mexico för att utforska kusten, verkligen etablerade kontakt med nordvästkust-indianerna, Nootka. Pérez låg för ankar i nootkaområdet i flera dagar. Efter det att ytterligare två spanska skepp utforskat området kom kapten James Cook på sin tredje resa för England 1778 till Nootka sound, där han uppehöll sig en månad:
Cook, James
[Cooks möte med Nootkaindianerna och färd längs Alaskas skust]. - 16 s.
= Sid. 265-280 i: COOK, 1982.
Notiser om Cook och indianerna finns också i:
Maclean, Alistair
[Cooks möte med Nootkaindianerna]. - 6 s
= Sid. 159-164 i: MACLEAN, 1972.
Även om andra spanska, amerikanska och franska skepp utforskade dessa vatten under de följande åren kom britterna att göra anspråk på landet söder om den 55:e breddgraden. Någon permanent bosättning i området utöver Hudson bays handelsstationer kan man dock inte tala om före 1858.
Ytterligare brittiska forskningsresor efter Cook gjordes bl a av Vancouver:
Vancouver, George, 1757-98
En upptäckts-resa till norra Stilla hafvet, och kring jordklotet, att på kongl,[!] engelsk befallning och omkostnad i synnerhet forska efter något segelbart sammanhang imellan norra Stilla och norra atlantiska hafven; förrättad åhren : 1790, 1791, 1792, 1793, 1794, 1795, under commando af capitain George Vancouver / Ifrån engelskan i sammandrag utgifven af Anders Sparrman. ... - Stockholm : Zetterberg.
1 häftet. - 1800. - 184 s. : ill.
2 häftet. - 192 s.
Beckman, Leif
Anians och Fucas sund. - 17 s.
= Sid. 64-80 i: BECKMAN, 1951.
Ryssarna gjorde anspråk på landet norr om 55:e breddgraden, och 1799 etablerade de permanent bebyggelse vid Sitka kallat Nya Archangelsk, och senare vid Yakutat kallat Nya Ryssland och Tsar Peter gav det Rysk-Amerikanska kompaniet ett 20-års monopol på all handel med pälsskinn.. Det var just handel och jakt på havsutter ”det mjuka guldet” som ryssarna sade, som gjorde Stilla havskusten intressant för kolonialmakterna. Ledare för den ryska kolonin blev den oberoende handels-mannen Alexander Baranov (1747-1807), som vistas i området sedan 1791.
1802 reste sig Sitkaindianerna (Tlingit) och attackerade kolonin, dödade några av inbyggarna och drev bort resten. Två år senare drev Baranov i sin tur bort indianerna och etablerade en handelspost som växte till nuvarande staden Sitka, det ryska Amerikas huvudstad tillika med Alaskaterritoriets fram till 1906. Det ryska regementet var så hårt att ständiga revolter utbröt bland indianerna.
En utförlig biografi över Baranov och den ryska kolonisationen finns faktiskt på svenska:
Chevigny, Hector
Alaskas herre och det ryska äventyret / översättningen är utförd av Georg Dahl. - Stockholm : Natur och kultur, 1944. - 284 s.
Orig:s titel: Lord of Alaska.
För indianerna betydde den ryska kolonisationen, men även den sporadiska bosättningen på brittiskt-canadensiskt område betydande förändringar. Till en början hade förhållandet mellan vita och indianer baserats på ett ömsesidigt vinst-intresse, och ett ekonomiskt välstånd kan sägas vara kännetecknande för den tidiga kontaktperioden för båda parter. Tillgången till järnverktyg innebar också att nordvästkustens säregna konst, främst uttryckt i träsniderier av bl a de för området karaktäristiska totempålarna fick ett kraftigt uppsving. Samtidigt inleddes en period av folkförflyttningar. Byar övergavs för återuppbyggas nära handelsposterna. (Så lämnades t ex den berömda byn Metlakatla av en grupp Tsimshian 1834). Efter 1858, när den europeiska kolonisationen blivit permanent fortsatte flyttningen in till städerna och en slumbefolkning växte fram, kännetecknad bl a av alkoholism och prostitution. Relationerna mellan de vita och indianerna försämrades alltmer. Sjukdomar följde i spåren. 1862 härjade smittkopporna i staden Victorias indianska slumområden. Överlevande indianer drog sig inåt landet och förde på så sätt smittan vidare. En tredjedel av nordvästkustens indianer beräknas ha omkommit i epidemin. Nästan ödelagda byar övergavs och nya större indiansamhällen uppstod. De sociala problemen växte i takt med de vitas förakt för indiankulturen.
Semjonow, Juri
Ryska amerika. - 43 s.
= Sid. 111-154 i: SEMJONOW, 1955.
Många ryssar var egentligen från Finland. Om just finnarnas roll i det ryska Alaska och med en del notiser om indianerna:
Olin, K.G.
Alaska. - Jakobstad : Olimex.
1. - Ryska tiden. - 1995. - 280 s. : ill.
Guldrusherna kring sekelskiftet i Alaska och Canada gjorde knappast situationen bättre för kustindianerna. Notiser finns i:
Beijbom, Ulf
Guldfeber : en bok om guldrusherna till Kalifornien och Klondike. - Stockholm : Natur och kultur, 1979. - 223 s. : ill.
Morgan, Murray
Guldgrävare i Alaska : ett Klondike-album / [text av] Murray Morgan ; fotografier av E. A. Hägg ; översättning av Fredrik Malm. - Stockholm : Raben & Ssjögren, 196. - 167 s : ill.
Orig:s titel: One man's gold rush.
Svenska resenärer i området under 1900-talets första decennier, ehuru sympatiskt inställda till indianerna, har inte mycket annat än elände att redovisa. Albert Viksten besökte bl a Metlakatla. Han skriver:
”Det var omöjligt att undvika en känsla av vemod och medkänsla inför den grymma upplösningsprocess denna stora folkras just nu undergår. Början till slutet har redan fortskridit så långt, att de närmaste generationerna kommer att markera upplösningen. [s. 212 ] i:
Viksten, Albert
En indianby. - 9 s.
= Sid. 295-213 i: VIKSTEN: Vilda vägar västerut. - Upplagan 1952.
SVENSKAR OCH INDIANER.
Svenska jägare och äventyrare tycks ha varit förtjusta i det nordliga British Columbia. En hel del jakt- och reseberättelser finns från området. Indianernas situation får ibland ett kapitel, ibland figurerar de mer sporadiskt.. Oftast är de Chilkoot (Tlingit) och Tsimshian.
Ekelöf, Adolf
Ett år i Stilla Hafvet : reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Kalifornien, Britiska Columbia och Ocenien / af Adolf Ekelöf ; med 17 lithografierade afbildningar. - Stockholm : Lith. Art. anstalt, 1872. - 163 s. : ill.
Sid. 76-91 = Kap V. Innehåll: Vancouveröns geografi, natur, och
historia... Indianerne, deras ståndpunkt, lefnadssätt, bostäder,
canoer, språk, religion....
Viksten, Albert
Guds eget land (Gods own country). - Stockholm : Bonnier, 1938. - 217 s.
Ett kort avsnitt beskriver trakterna kring indianbyn Hazelton i British
Columbia, med en kort kommentar kring indianernas situation. - 3 s. = Sid.
174-176. Indianerna bör vara Tsimshian och Kitskan.
Viksten, Albert
Vilda vägar västerut. - Stockholm : Bonnier, 1938. - 217 s. : ill.
De tidiga upplagorna fotoillustrerade. Avsnitt av intresse är bl a: En indian-
by [Metlakatla]. På indianstigar. [Skeena-river], Vilda västern mer eller
mindre [Old och New Hazelton]. En höstmässa med ryttarlek och fest.
Viksten, Albert
I guldjägares spår : resan till Yukon och Alaska. - Stockholm : LT, 1951. - 337 s. : ill.
Särskilt kap. ”Indianerna”. - 18 s. = Sid 66-83.
Viksten, Albert
Pälsjägarnas paradis. - Stockholm : LT, 1955. - 185 s.
Viksten, Sven
I kanadadrömmens spår : en resa i British Columbia. - Färila : Ekeström, 1990. - 107 s. : ill.
En resa i faderns spår.
Berg, Erik
Jonas Petrus i Klondike : en bok om stronga karlar, märkliga djur och markens guld. - Stockholm : Forum, 1952. - 166 s. : ill.
Särskilt kapitel ”Chief Jim Boss lockar älg”. - 17 s. = Sid. 95-111.
Berg, Erik
Vilda vidder. - Stockholm : Tiden, 1962. - 171 s. : ill. - (Tidens bokklubb)
Avsnittet om ”Jim Boss lockar älg”. - 10 s. = Sid. 116-125., återfinns här
något reviderat. Här anges han vara Chilkoot.
Utterström, John
Pälsjägarliv : med kamera och bössa på canadensiska jaktstigar. - Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1932. - 216 s. : ill.
Kring Hazelton. Indianerna antagligen Kitskan.
Fabbe, Harry F:son
I slagbjörnens spår med bröderna Utterström : bland indianer och storvilt. - Stockholm : Bonnier, 1932. - 281 s. : ill.
Widén, Albin
Svenskar och indianer i Alaska. - 9 s.
= Sid. 97-105 i: KRIGSÖRN..., 1971.
Ekman, E.J.
[Svensk mission i Alaska]. - 6 s.
= Sid. 452-457 i: EKMAN, 1891.
Skarstedt, Ernst
[Äktenskapliga förbindelser mellan svenskar och indianer]. - 4 s.
= Sid. 389-392 i: SKARSTEDT, 1917.
N v Washington, trakterna av Seattle.
ÖVRIGT.
Snismarck, Olle
Förrädarens park : Bilder från nordvästra USA / Omslag och illustrationer av författaren. - Stockholm : Smålänningen, 1983. - 211 s. : ill.
Reseberättelse som också blickar bakåt och berättar kåserande en del
om södra Oregons historia där indianerna spelar en viktig roll. Kapitel
som "Massakern" berör Rogue river-krigen och "Fyra sagor om Crater
lake" återger Klamath-indianska historier som vi väl mest hänför till
Platåns kulturområde. Men annars är det Umpqua och
Chinookindianska traditioner som författaren funderar kring och en
liten samling berättelser kallad "En flätad korg fylld med indiansagor"
sägs härstamma från Chinook (Vinteroffer), av okänd proveniens är
"Om vi alla hjälps åt" och "Den vita hjorten" sägs vara från Umpqua.
"Det allseende ögat" från Wishram, "Dödens land" (anonym), liksom
"Fredens dal", Emellertid handlar den berättelsen om Seatco,
hövdingen över alla onda andar, vilket inte är någon annan än medan
den mytiska "Bigfoot" som ju sägs hålla till i området. "Skeppet" sägs
komma från Clatsop. "Grottmonstret" från indianerna i Willamette
valley (trol. Kalapuya eller Umqua). "Solen, solen!" av okänt ursprung,
"Bergens strid" (okänd ursprung), "När den stora floden kom"
(Squamish),
George, Dan [Kust Salish 1900-talet]
Mina mycket goda vänner [Tal]. - 2 s.
= Sid. 172-173 i: PERSSON, 1973. Äv senare utg.
Leonard, Karl F.
Bland indianer i Nordamerika. - Stockholm : Filadelfia, 1948.- 116 s. : ill.
Missionsberättelse. Clallam, 1900-tal.
Leslie, Robert Franklin
I regnbågens skugga / översättning Leif Janzon. - Stockholm : Forum, 1976. - 187 s.
Orig:s titel: In the shadow of a rainbow.
Chimmesy-indianen (Tsimshian) Gregory Tah-klomas berättelse om sin
tillgivenhet till en flock hotade skogsvargar i British Columbias skogar.
Det finns fog för att betrakta berättelsen som fiktion.
Lewis, Meriwether
Några anteckningar om den inte fullt så ädle vilden 1804-1806 / Meriwether Lewis och William Clark ; översättning av Elsie och Håkan Tollet. - 12 s.
= Sid. 381-393 i: STORA..., 1963.
Ur Lewis & Clarks dagböcker.
Sid. 382-390: ”Några indianer på norra delen av västkusten. Framfusiga frun-
timmer. Behandlingen av kvinnan. Dryckenskap och spel”. [Killamyck
(Tillamook), Clatslop (Clatsop), Chinnook (Chinook), Cathlamah].
In i Nordamerikas vildmarker : Meriwether Lewis 1774-1809, William Clark 1770-1838. - 2 s.
= Sid. 28-29 i: MED EGNA... 2006.
Lindquist, Willis
Längs sydkusten. - 7 s.
= Sid. 51-57 i: LINDQUIST, 1964.
Kort om Tlingit,Tsimshian och Haida.
Livets enhet. - 12 s.
= Sid. 6-19 i: FÖRVANDLINGAR, 1992.
Nordvästkusten. Bilduppslag.
Ljungdahl, Axel
Slocum och ”Shaker”-rörelsen. - 3 s.
= Sid. 60-62 i: LJUNGDAHL, 1969.
Squaxin. Indianer kring Puget sound.
Ljungdahl, Axel
Smohalla och ”Dreamer”-rörelsen. - 3 s.
= Sid. 58-60 i: LJUNGDAHL, 1969.