Nordöstra skogslandet (med Nya Sverige - New Sweden)
ÖSTRA SKOGSLANDET ALLMÄNT
Taylor, Colin
Nordöstra regionen. - 27 s.
= Sid.224-250 i: NORDAMERIKAS…, [1996].
LaFarge, Oliver
Folken som bodde i wigwamer. - 14 s.
= Sid. 52-65 i: LAFARGE, 1964.
Hassrick, Royal B.
Skogsindianerna. - 16 s.
= Sid. 32-47 i: HASSRICK, 1976.
Alvarsson, Jan-Åke
Nordöstra skogslandet. - 6 s.
=Sid. 86-91 i: AMERIKAS..., 1998.
Dorian, Edith
Wigwam och långhus : de östra skogsområdena. - 14 s.
= Sid. 14-27 i: DORIAN, 1962.
Hornborg, Eirik
Indianer : en folkstams kamp och undergång. - Stockholm : Natur och kultur, 1936. - 507 s. : ill.
Något om indianerna. - 5 s.
= Sid. 229-233 i : BREMER, 2B, 1982.
Andersson, Axel f. 1978
Atlantvärlden : En historia om när Nordamerika erövrades, Europa upptäcktes och en ny värld uppstod däremellan. - [Göteborg] : Glänta produktion, 2018. - 134 s.
Andersson menar att att indianerna i Nordamerika upptäckte Europa genom deras mer eller mindre frivilliga fångenskap, eller deltagande i expeditioner till Europa. Boken ger förvisso en överskådlig bild över de mer kända sådana företag och resor. Bland indianerna som medverkat finns Manteo (Croatan från Roanoke), Squanto (Patuxet), Pocahontas (genom kapitlet John Rolfe), och Epenow (NausetI. Inget nytt kunnande tillförs egentligen utom då författarens lite nya perspektiv. Men på svenska finns inte mycket övrigt att läsa i ämnet. Bra ändå.
KONST
Fraser, Douglas
Nordöstområdet. - 2 s.
= Sid. 275-276 i: FRASER, 1963.
ARKEOLOGI - FÖRHISTORIA
Baerries, David
Nordamerika under början av den postglaciala perioden : arkaiska kulturer i deet östra skogsområdet. - 3 s.
= Sid. 375-377 i: ARKEOLOGI, 1981.
Griffin, James B.
Jordbrukande stammar i Nordamerika : tidiga jordbrukarsamhällen i öst : sena jordbrukarsamhällen i öster. - 3 s.
= Sid. 375-377 i: ARKEOLOGI, 1981.
Thomas, David Hurst
Nordamerikas slätt- och skogsbönder. De första bönderna i östra Nordamerika. - 4 s.
= Sid. 72-75 i: BRA...4, 1994.
Duke, Philip
Cahokia : gammal stad i hjärtat av Amerika. - 2 s.
= Sid. 162-163 i: FÖRSVUNNA ,1997.
Harpur, James
Cahokia. - 8 s. : ill., karta.
= Sid. 112-119 i: HARPUR, 1996.
Michell, John
Amerikas heliga ormar. - 4 s.
= Sid. 67-70 i: KRAFTEN..., 1987.
Svenström, Yvonne
Mound-builders. - 13 s.
= Sid. 152-164 i: ATTACK..., 1978.
Westwood, Jennifer
Jordkullarna i nordamerika. - 6 s.
= Sid. 116-121 i: HISTORIENS..., 1988.
UPPTÄCKTSHISTORIA
Andersson, J.G.
De första vita i Nordamerika. - 28 s.
= Sid. 437-464 i: ANDERSSON, 1953.
Lavery, Brian
Koloniseringen Under både 1500- och 1600-talet upprättar européer permanenta kolonier i de nya länderna i Amerika och Asien. - [74] - 91 i_ LAVERY, 2010.
1500-tal Cabot, Verrazzano, Cartier
Dumrath, O.H.
En nordvästlig väg till Indien. - 21 s.
= Sid. 360-380 i: DUMRATH, 1923.
Nordväst! - 16 s.
= Sid. 451-466 i: De GEOGRAFISKA..., 1927.
Beckman, Leif
Sökandet efter en nordvästpassage. - 11 s.
= Sid. 640-651 i: BECKMAN, 1948.
Lavery, Brian
John Cabot : engelsmän och fransmän i Kanada
=Sid. 75-75 i: LAVERY, 2010.
Leithäuser, Joachim G.
[John och Sebastian Cabot]. - 4 s.
= Sid. 64-67 i: LEITHÄUSER, 1954.
= Sid. 65-69 i: LEITHÄUSER, 1965.
Leithäuser, Joachim G.
[Verrazano,Cartier: Hochelaga, Stadacona]. - 3 s.
= Sid. 192-194 i: LEITHÄUSER, 1954.
= Sid. 211 ff i: LEITHÄUSER, 1965.
”Havet i öster”. - 6 s.
= Sid. 82-87 i: NYA..., 1969.
Robbin, Irving
John Cabot följer i vikingarnas spår. - 4 s.
= Sid. 37-40 i: ROBBIN, 1971.
Inget om indianerna.
1524 Verrazano
En av de tidigaste europeiska sjöfararna som utforskade nordamerikas östkust var italienaren Giovanni Da Verrazano (ca:1480-1527?). I fransk tjänsts gjorde han en resa 1524 som sannolikt sträckte sig från Newfoundland till North Carolina. Hans skildring av resan gavs ut av engelsmannen Rchard Hakluyt (ett förläggarnamn som är starkt knutet till de flesta tidiga reseskildringarna från Nya Världen), i ”Divers voyages Touching the Discoverie of America and the Islands Adjacent”. 1582.
På svenska finns ett kort utdrag:
[Verrazano, Giovanni Da]
En florentinares resa till Nordamerika. - 15 s.
= Sid. 708-722 i: ALL..., 1944.
Ur Richard Hakluyt: Diverse voyages touching the discoverie of America and
the islands adjacent. 1582.
[Verrazno, Giovanni Da]
En italienares resa till Nordamerika år 1524. - 5 s.
Ur Verrazanii brev till Frans I. Ursprungligen publicerat av Hakluyt.
= Sid. 107-111 i: BJURLING, 1972.
1534
Canadas diamanter. - 6 s.
= Sid. 112-117 i: NYA VÄRLDEN..., 1969.
Cartier.
Dumrath, O.H.
Jaques Cartier. - 9 s.
= Sid. 372-380 i: DUMRATH, 1923.
1600-tal
Andersson, J.G.
Fransmännen i Nordamerika. - 20 s.
= Sid. 465-484 i: ANDERSSON, 1953.
Beckman, Leif
Fransmännen sätta sig fast i Canada. Jesuiterna och befästandet av det franska väldet. - 17 s.
= Sid. 663-679 i: BECKMAN, 1948.
Champlains Nya Frankrike. - 8 s.
= Sid. 118-125 i: NYA VÄRLDEN..., 1969.
Leithäuser, Joachim G.
[Champlain]. - 3 s.
= Sid. 218-220 i: LEITHÄUSER, 1954.
Äv utg. 1965.
Samhaber, Ernst
[Nordens bävrar : Cartier, Champlain, LaSalle m fl]. - 36 s.
= Sid. 277-312 i: SAMHABER, 1964.
Dumrath, O.H.
Forskningsfärder och kolonisering i Nordamerika : Champlain i Canada. - 6 s.
= Sid. 487-492 i:DUMRATH, 1923.
Dumrath, O.H.
Plymouthkompaniet. Holländarna vid Hudson. Pennsylvanien. - 7 s.
= Sid. 507-513 i: DUMRATH, 1923.
Milton, Giles
[Ett antal nedslag kring upptäcktsresor och möte med indianer i Nordamerika. T ex Hudsons Half Moon och Nya Amsterdam]. - 10 s.
= Sid. 147-156 i: MILTON, 2001.
Lavery, Brian
Henry Hudson. Virginia och New England, Susan Constant - 4 s.
= Sid. 76-77 och 88-89 i: LAVERY, 2010.
Beckman, Leif
Engelsmännens första koloniseringsförsök. - 9 s.
= Sid. 3-12 i: BECKMAN, 1951.
Kort berättelse om Wäst Indien eller America, som elliest kallas Nya Werlden. - Wijsningsborg : Kankel, 1675. - 44 s.
Den första tryckta skildringen av Nordamerikas indianer på svenska
publicerad av Johan Kankel, boktryckare på Visingsö. Texten är en
starkt förkortad översättning av John Smiths "A Map of Virginia with a
Description of the Country". - 1612. Indianerna som beskrivs är
emellertid inte vares sig powhatanindianer eller delawarer, utan Nya
Sveriges beskyddare, Susquehannockerna. Smiths ärende är att
vinna nya kolonister och Virginien lovordas vältaligt. Reminicenser av
lovorden finns i den svenska versionen. Boken sägs ha stimulerat till
en ny utvandringsvåg, även i Sverige, vilket är en missuppfattning.
Texten av intresse återfinns på sidorna 7-12.
Sandberg, Alvida
Från ”Mayflowers” dagar. - 11 s.
= Sid. 9-19 i: SANDBERG, 1931.
HISTORIA
Kiernan, Ben
Östra skogslandet. - 20 s.
= sid 387-406 i: KIERNAN, 2010.
Om folkmordet på nordostindianerna.
Steensgaard, Niels
Erövringen av Nordamerika. - 18 s.
= Sid. 194-211 i: BRA..., 1985.
Linderholm, Helmer
Blekansiktenas historia. - 8 s.
= Sid. 9-16 i: LINDERHOLM, 1983.
Linderholm, Helmer
En världsdel förlorad. - 13 s.
= Sid. 123-135 i: LINDERHOLM, 1983.
Holmberg, Åke
Kolonialamerika modell Nord : den indianska faktorn. - 6 s.
= Sid. 315-320 i: HOLMBERG, 1987.
Äv uppl. - 1983.
Dumrath, O.H.
Plymouthkompaniet. Holländarna vid Hudson. Pennsylvanien. - 7 s.
= Sid. 507-513 i: DUMRATH, 1923.
Ehrnrooth, N.G.
Markisen av Montcalm och kampen om Kanada. - 38 s.
= Sid. 88-125 i: EHRNROOTH, 1949.
Heargreaves, Reginald
Quebec 1759. - 15 s.
= Sid. 53-67 i: HEARGREAVES, 1973.
Heargreaves, Reginald
Saratoga 1777. - 14 .
= Sid. 68-81 i: HEARGREAVES, 1973.
Danielsson, Carl
Från Drake till Nelson : Biografiska skildringar ur det brittiska imperiets historia. -
Stockholm : Geber, 1939. - 208 s. : ill.
Ur innehållsförteckningen: Kapten John Smith och de första kolonisationsföretagen ; General Wolfe och erövringen av Canada.
Townson, W.D.
Nordamerika. - 2 s.
= Sid. 40-41 i: TOWNSON, 1982.
Kort kolonialhistoria. Ytterst lite om indianerna.
Om fångenskap bland, eller frivillig flykt till indianerna.
Eriksson, Tommy
Flykten till det vilda. - 3 s.
= Sid. 18-20 i: ERIKSSON, 1985.
Pälshandeln
Bäverjakt för filthattar. - 2 s.
= Sid. 204-205 i: SÅ..., 1994.
Algonkiner.
Mission.
Se även Atlantkusten : Leni lenape och Nya Sverige
Edwards, Jonathan
Indianmissionären David Brainerds lefverne, beskrifvet hufvudsakligen efte hans dagbok / svensk bearbetning efter det engelska originalet. - Stockholm : Stockholms Missionsförening [Stockholm : Elde], 1862. - 216 s.
Loskiel, Georg Heinrich 1748-1814
Georg Hinrich Loskiels Historiske beskrifning, öfwer evangeliska brödernes miszions-arbete ibland indianerne uti norra America. Utgifwen i Barby 1789 / Öfwersättning [!]. - Stockholm : tryckt hos Joh, Christ. Holmberg, 1792. - [22], 228 s., s. 209-872.
Frakturstil.
Engelsk utgåva i fulltext här! Andra format här!
Lundahl, J.E.
David Zeisberger, den röde mannens vän. - (Svenska Missionsförbundet söndags-skolebibliotek Serie 1, Biografier ; 4)
KOLLA Page 2 utgåvor här finns mer
BIOGRAFIER MED ANKNYTNING TILL INDIANERNAS HISTORIA
Robert Rogers
Nelsson, Bertil
Rogers Rangers : kampen om Nordamerika 1755-1783. - Lund : Historiska media, 2003. - 385 s. : ill.
Ett trevligt kompilat av Francis Parkmans historiska böcker och Pehr
Kalms reseberättelser från indiankrigens 1700-tal.
George Washington
Rivoire, Mario
Washington : hans liv och verk / till svenska av Ingrid och Tryggve Emond. - Malmö : Allhem, 1968. - 75 s. : ill.
Orig:s titel: Washington. 1966.
Kritiska anmärkningar om George Washingtons och hans verksamhet som landjobbare finns i:
Linderholm, Helmer
George Washington och indianerna. - 12 s.
= Sid. 23-34 i: STRIDEN…, 1975.
Linderholm, Helmer
George Washington - landjobbaren. - 14 s.
= Sid. 145-148 i: LINDERHOLM, 1983.
Ngt reviderad essä. Jfr ovan.
Åberg, Alf
Svenskarnas möte med George Washington. - 9 s.
= Sid. 201-209 i: ATT UPPLEVA…, 1996.
Benjamin Franklin
Benjamin Franklin, känd amerikansk statsman, visade stort intresse för indianerna. Bl a översatte han en artikel av Per Kalm om irokesindianerna vid Niagara och av honom själv finns på svenska: ”Iakttagelser rörande vildarna i Nordamerika” (se Irokeserna), samt självbiografin:
Franklin, Benjamin
Benjamin Franklins endskildta lefwerne, upsatt af honom sjelf och stäldt til hans son. Hwartil äro bifogade åtskillige händelser och omdömen, som angå denne store man / Öfwersättning. - Stockholm : Tryckt hos Anders Jac. Nordström, 1792. - 218 s.
Franklins biografi har getts ut i sverige alltifrån 1792 och i olika
editioner. Ett par av dessa anges nedan.
Franklin, Benjamin
Benjamin Franklins sjelfbiografi och brefvexling / Ånyo utgifne af Eduard Laboulaye ; Öfversättning af Herman Hörner. - Stockholm : Bonnier, 1868. - 228 s.
Orig:s titel: Autobiography. 1817.
S. 136-163 Ang Braddocks nederlag och Gnadenhütten.
Franklin, Benjamin
Självbiografi / översättning av Kjell Ekström. - Stockholm : Forum, 1964. - 287 s.
Orig:s titel: Autobiography. 1817.
Självbiografin ger en bakgrundsbild till händelserna kring det
amerikanska frihetskriget.
Mycket om indianerna finns inte i texten.
Arvidson, Stellan
Benjamin Franklin : ett universalgeni. - Stockholm : Natur och kultur, 1943. - 235 s. : ill.
Ngt om Braddocks nederlag s 92 ff.
Edström, Mauritz
Blixtens betvingare : romantiserad berättelse om Benjamin Franklin (1706-1790). - Stockholm : Harrier, 1946. - 218 s. - (Bragd och hjältedåd ; 41)
Om indianerna särskilt kap. ”Det är oro i den röde mannens land” = Sid. 128-144.
Sandberg, Alvida
Benjamin Franklin : en levnadsteckning / med många illustrationer. - Stockholm : Svensk läraretidning, 1931. - 281 s. : ill. - (Ungdomens bibliotek ; XVI)
Om indianerna spec. 128-134.
Franklin, Benjamin
D:r Franklins beskrifning om de willda i Norra America. - 8 s.
= Sid. 328-335 i: JOURNALISTEN..., 1790.
Franklin, Benjamin
Iakttagelser rörande vildarna i Nordamerika. - 9 s.
= Sid. 53-61 i: KLASSISK…, 1960.
Originalet en essä från 1783. Sannolikt är det irokeser han skriver om.
LaFayette
Lafayette, Marie Joseph Paul Yves Roch Gilbert Motier
General Lafayette's amerikanska historia, företrädd af några korta meddelanden rörande generalens lefnad / af M. Regnault-Warin ; Öfversättning. - Skara : Peter Hedenius, 1833. - 276 s.
Orig:s titel: Mémoires pour servir a la vie du general La Fayette, et a
l'histoire de l'assemblée constituante. 1824.
Notiser om indianerna bl a sid . 110 ff + 179-187
Woodward, W.E.
[LaFayette upptagen i Oneida-stammen. Välkomnad av en ”vit” indian]. - 8 rader.
= Sid. 151 i: WOODWARD, 1939.
SPORT, IDROTT OCH LEK
Bollspelet Lacrosse
Carlsson, Rune
Lacrosse. - 4 s.
= Sp. 1165-1172 i: NORDISK..., 1941.
Lacrosse. - 4 s.
= Sid. 436-439 i: ALLHEMS..., 1949.
Regler till den moderna sporten Lacrosse som den spelas i dag:
Lacrosse. - 3 s.
= Sid. 178-180 i: IPC, 1975.
Lacrosse. -
= Sid. i: DN:s...
EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN
Kalm, Pehr
Huru Socker göres uti Norra America af åtskilliga slags trän. - Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1751. - Ca 200 s ?. - (Kungliga Vetenskaps-akademiens handlingar)
SOCIALA FRÅGOR
Alkohol
Linderholm, Helmer
Eldvattnet - de vitas gåva. - 8 s.
= Sid. 59-66 i: INDIANSK..., 1979.
= Sid. 191-197 i: LINDERHOLM, 1983.
[Ngt reviderad essä]
Kvinnofrågan.
Linderholm, Helmer
Indiankvinnornas frihet. - 10 s.
= Sid. 70-79 i: LINDERHOLM, 1983.
Svenström, Yvonne
Kvinnans ställning hos USA:s indianer. - 7 s.
= Sid. 77-83 i: STRIDEN..., 1975.
TEKNIK : MATERIELL KULTUR
Av trä och näver
Mortensen, Preben
Indianernas kanoter....Kanotens historia... - 9 s.
= Sid. [7]-15 i: MORTENSEN, 1978.
Macfie, Harry
Hur indianerna gjorde sina näverkanoter. - 2 s.
= Sid. 87-88 i: MACFIE:Lägereldar..., 1944.
Äv utg. 1936. 1948. 1954.
Jfr UNDERHILL,1957 sid. 74.
Åskådliga fotografier av tillverkningsprocessen finns i:
Spectre, Peter H.
[Näverkanoten]. - 5 s.
= Sid. 30-34 i: SPECTRE, 1991.
Kalm, Pehr
Americanska näfverbåtar / beskrefna under Pehr Kalms inseende för magisterkransens erhållande utgifne och till allmänt ompröfvande öfverlämnade af Anders Chydenius. - Åbo : Merckell, 1753. - 6 s.
Ny utg. - Stockholm : Rediviva, 1971. - 6 s. - (Suecia rediviva ; 21)
Faks.
Macfie, Harry
Toboggan, den canadensiska snösläden. - 2 s.
= Sid. 89-90 i: MACFIE, 1944.
Äv utg. 1936.1948.1954.
Shemie, Bonnie
Hus av bark och näver / text/bild: Bonnie Shemie ; svensk text: Ulf Svedberg. - Stockholm : Carlsen/if, 1991. - 24 s. : ill.
Orig:s titel: Houses of bark. 1990.
Litt sid 2.
Jfr även UNDERHILL, 1957. Sid. 78, 81, 99.
ÖVRIGA NOTISER
Ulrich, Laurel Thatcher
En jordemoders berättelse : barnmorskan Martha Ballards liv genom hennes dagbok 1785-1812 / Laurel Thatcher Ulrich ; översättning: Margareta Eklöf. -
Stockholm : Tiden, 1992. - 456 s. : ill.
Orig:s titel: A midwife's tale. 1990.
Tio avsnsitt ur en barnmorskas dagbok från slutet av 1700-talets norra New England. De indianska kulturerna i
området finns kvar men är nästan osynliga, precis som i dagboken. Men skriver författaren: " Vi kan lätt föreställa
oss Martha som arketypen för en nybyggare. Rytmen i hennes berättelse återkallar de 1600-talsskildringar som
gav New England dess första nybyggarhjältinnor. Man kommer att tänkta på Mary Rowladson..." s. 19. [som blev
tillfångatagen av King Philips wampanoager]. n
Sid 69: "Den rot Martha grävde upp då scharlakansfeber gick 1787 var dock en inhemsk växt. Enligt sägen...
fick en man i trakten kallvattenrot av 'en indian som hette Nathan Hope' under en difteriepidemi 1754. Så småning-
om blev den 'en vild ört som alla i regionen kände till'. .....även om indianerna mycket väl kan ha lärt de första
nybyggarna att använda den. ... De många olika inslagen i den engelska medicinen stimulerade nybyggarna
att inlemma indianska eller afrikanska botemedel.
Sid. 133: " 'Jag var hos mrs Fosters', skriver Martha den 22 augusti 1787. ' Indianer där.' Det kan ha varit
indianer från trakten. De var antagligen döpta, eventuellt missionärer sosm hörde till Wheelocks rörelse.
Samson Occom är den mest kände av dessa."
Hoxie, Frederick E.
De osynliga stammarna i öster. - 1 s.: ill.
= Sid. 73 : i Bra böckers encyklopedi..., 10. - 1996.
Om de ofta inte erkända spillrorna av östkustens folk, croataner,
lumbee, wampanoag.
Müller, Christian Adam
Om europeernas besittningar uti de andra verldsdelarna : en handbok till befrämjande af närmare kännedom deraf / öfversatt af S.E. Albom. - Stockholm : Lindh, 1807. - 288 s.
S. 167. : Landet [Hudsom Bay-trakten] är obetydligt befolkadt, men det oaktadt träffas flera folkstammar. I det inre landet uppehålla sig bergsboer, vid Hudsons-baj åtskilliga Indiska stammar och vid nordöstra kusten de såkallade Eskimaux.
S. 174. : [Ang. Canada] De infödda eller vildarna bestå af flera stammar, t.ex. Algonkins vid Huron-sjön och Outawais m.fl.
Arfwedson, C[arl] D[avid]
Beklagansvärda indianer. Ang. King Philip. Indianer. Great Kenhava. Logan. [m m]. - 11 s.
= Sid. 22-24, 174-176, 409-410, 433-435 i: ARFWEDSON, 1835.
Straessle, Franz
En Indian-mördare. - 5 s.
= Sid. 28-32 i: LÄNDER..., 1856.
[Ludvig Wezel]
Valtiala, Nalle
Susan Fenimore Cooper. - Mariehamn : PQR-kultur, 2009. - 388 s.
Boken innehåller en hel del om fadern James Fenimore Cooper och
ett antal notiser om indianerna.
ÖSTRA SKOGSLANDET : ATLANTKUSTEN : NEW ENGLAND
Allmänt
New Englands indianer : särskilda grupper
Abenaki
Mikmak
Mohikan, Pequot och Narragansett
Wampanoager
Massachusetts-indianer
Atlantkustens indianer : Allmänt
Underhill, Ruth
De är borta : algonkinerna vid Atlantkusten. - 12 s.
= Sid. 72-93 i: UNDERHILL, 1957.
1620.
New Englands kust hade utforskats av såväl John Smith som Champlain, men först med den puritanska bosättningen i Plymouthkolonin får europeerna permanent fotfäste där. Länge hade dock torskfiskare hållit till i trakterna utanför kusten, och epidemiska sjukdomar härjade svårt i området.
NEW ENGLANDS INDIANER : SÄRSKILDA GRUPPER
Abenaki
Abenakierna är ett folk som spelat en betydande roll i New Englands och kolonialkrigens historia. De figurerar precis som shawneeindianerna flitigt i pojkböcker och romaner, men besynnerligt lite är skrivet om dem i svensk facklitteratur. En kort kronologi kan vara försvarlig.
1604
Champlain möter abenakis vid Penobscotflodens mynning.
1613
Jesuitprästerna Baird och Massé försöker anlägga en missionsstation bland abenakis på Mount Desert Island "Saint-Saveur" (Maine). Den förstörs av kaparen Samuel Argall på uppdrag av virginiakolonins guvernör. Kort efteråt bygger Claude LaTour pälshandelsposteringen Fort Pentagoet vid Penobscotfloden.
1643
Jesuitpatern Gabriel Druilettes börjar missionsarbete bland abenakis. Även capuchinerna bedriver mission bland dem. Kring dessa tidiga kontakter med abenakis finns att läsa:
Linderholm, Helmer
Akadiens blodiga land. - 8 s.
= Sid. 25-32 i: LINDERHOLM, 1983.
Maddokavando.
Linderholm, Helmer
Missionens Montreal. - 14 s.
= Sid. 33-46 i: LINDERHOLM, 1983.
Kring 1670
Accepterade abenakis den franske baronen de Saint-Castin's ledarskap. Under denne blir de alltmer fientliga till New Englands kolonister.
Linderholm, Helmer
Indianbaronen. - 11 s.
= Sid. 47-57 i: LINDERHOLM, 1983.
1675
Attackerar New Engländarna ett stort band abenakis, dödar många och många tas till fånga. Återstoden av detta band placeras i missionsbyarna Sillery, Saint-Francois-de-Sales (Sault-de-la-Chaudiere), vid Cahaudierefloden, Saint-Francois-du-lac (St.Francis) vid St. Francisfloden och i Bécancour.
1689-1697 Kung Williams krig
Abenakierna i missionsbyarna och de i Maine stöder fransmännen.
1700
Abenakierna i Sillery och Sault-de-la-Chaudiere flyttas till St.Francis.
1702-1713 Drottning Annes krig
Abenakierna stöder fransmännen.
1724
Abenakierna i Maine decimeras ytter-ligare när New Englandmilis utför en straffexpedition under vilken den viktigaste missionsstationen Norridgewock bränns, och missionären Sebastien Rasles dödas. Abenakierna drar sig undan. en del till Louisburg och resten till St. Francis och Becancour.
1756-1763 Sjuårskriget
Abenakis slåss åter på fransk sida. De brittiska kolonisterna hatar bittert St. Francisindianerna som de kallar dem.
1759
Major Robert Rogers anfaller och bränner St.Francis som svar på abenakis raider mot de engelska kolonierna. Byn återuppbyggs och abenakis från Louisburg förenar sig med sina stamfränder.
Nelsson, Bertil
Rogers Rangers : kampen om Nordamerika 1755-1783. - Lund : Historiska media, 2003. - 385 s. : ill.
Ett trevligt kompilat av Francis Parkmans historiska böcker och Pehr Kalms reseberättelser från indiankrigens 1700-
tal.
Lexberg, Bert
Major Robert Rogers : en amerikansk 1700-talsgestalt. - 13 s.
= Sid. 36-48 i: SPÅR..., 1965.
St.Francis och Becancour har förblivit indiansamhällen även om det finns få abenakis i Becancour nuförtiden. 1962 fanns 541 abenakis i St.Francis och bara 39 i Becancour.
Sagor från Abenaki:
Bruchac, Joseph
Vindörnen : [Abenaki-indianernas berättelser om Gluskabi] / berättad av Joseph Bruchac ; illustrerad av Kahionhes ; till svenska av Stefan Mählqvist. - Danmark : Mundelstrup : CDR, 1986. - 78 s. : ill.
Orig:s titel: The Wind Eagle.1985.
Mikmaq
Hornborg, Anne Christine
"Det är ett sätt att leva från den dag du föds..." : Om andlighet och reservatsliv hos kanadensiska mi'maq. - 17 s.
= Sid. 141-157 i: MYSTIK OCH ANDLIGHET, 2013.
Hornborg, Alf
Att få tala som en hövding : Om framväxten av en ny självbild hos mikmak. - 26 s.
= Sid. 157-183 i: DEN OBRUTNA...,1995.
Historia och nutid.
Hornborg, Alf
Miljökamp hos Mi'kmaq. - 9 s.
= Sid. 30-38 i: ATT KRÄVA..., 1997.
Hornborg, Anne Christine
Djävuldyrkare, trollkarl eller schman : det europeiska mötet med buoin hos kanadensiska miqmakindianer. - 21 s.
= Sid. 159-179 i: SCHAMANER, 2000.
Hornborg, Anne Christine
Handel och mission hos kanadensiska mi'kmaqindianer under 1600-talet. - 25 s.
= 218-232 i: Svensk religionshistorisk årsskrift //1998 ; 7)
Hornborg, Alf
Myten om maskinen : essäer o makt, modernitet och miljö. - Göteborg : Daidalos, 2010. - 278 s.
En bok med uppsatser om humanekologi som stundtals belyser sina teser med exempel från
Mikmaq. T ex sid:55, 217,226,227,238,246,261 etc.
Hornborg, Alf
The Mi'kmaq of Nova Scotia : environmentalism, ethnicity and sacred places. - 38 s.
=Sid. 135-172 i: VOICES..., 1998.
Hornborg, Anne-Christine 1954-
A landscape of left-overs : changing conceptions of place and environment among Mi'kmaq indians of Eastern Canada / Anne-Christine Hornborg. - Lund : Almqvist & Wiksell, 2001.-331 s. - (Lund studies in history of religions ; 14)
Diss. Lund
Hornborg, Anne Christine
Mi’kmaq landscapes : from animism to sacred ecology / Anne Christine Hornborg. - Ashgate : Aldershot, 2008. - 202 p. - (Vitality of indigneous religious series)
Mohikan, Pequot och Narragansett
1636-1637
Trängda av de vita i Connecticut utbryter det första stora indianupproret i New England, "kriget mot Pequoterna". Ledda av Sassacus gick pequoterna mot sin totala undergång.
Englund, Erik "Uncas"
Uncas, Sassacus och Miantonomoh. - 36 s.
= Sid. 7-42 i: ENGLUND, 1969/70.
Hornborg, Eirik
Puritanerna erövra New England. - 10 s.
= Sid. 91-100 i: HORNBORG, 1936.
Stingl, Miloslav
Sassacus' skalp. - 5 s.
= Sid. 21-25 i: STINGL, 1979.
Norbeck, O.
Den siste mohikanen lever än. - 13 s.
= Sid. 131-143 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Norbeck, O.
En hälsning från "De sista mohikanerna". - 18 s.
= Sid. 111-128 I: De RÖDA..., 1964.
Mohikaner och Stockbridges i historia och nutid.
Sahlberg, Bertil
Uncas ca 1606 - ca 1682. - 3 s.
= Sid. 109-111 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 197-199 i. INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 257-259 i: NYA..., 1990.
Wampanoager
1675-1676
De vita kolonisternas ökande antal och godtyckliga behandling av indianerna resulterar i ett uppror som ödelägger stora delar av New England. Wampanoagerna under sin ledare King Philip lyckades sånär i sin desperata motståndskamp, men efter 1776 är även de, som folk räknat, endast en obetydlig spillra.
Hagberg, Viktor
King Philip - Wampanoagernas siste hövding. - 38 s.
= Sid. 24-61 i: RÖD..., 1963.
Englund, Erik "Uncas"
Kung Philip - Wampanoagernas Metacom. - 35.
= Sid. 43-77 i: ENGLUND, 1969/70.
Hornborg, Eirik
Puritanerna erövra New England. - 10 s.
= Sid. 91-100 i: HORNBORG, 1936.
Sigsgaard, Jens
Kung Filips krig. - 3 s.
= Sid. 52-54 i: SIGSGAARD, 1948.
Stingl, Miloslav
Skallerormens tecken. - 6 s.
= Sid. 26-31 i: STINGL, 1979.
Arfwedson, C.D.
[Ang King Philip]. - 3 s.
= Sid. 174-176 i: ARFWEDSON, 1835.
Wärenstam, Eric
Mayflower och pilgrimerna. - Stockholm : Filadelfia, 1957. - 232 s. : ill.
Sahlberg, Bertil
King Philip ca 1639-1676. - 2 s.
= Sid. 59-60 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 101-102 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 137-138i: NYA..., 1990.
Sandberg, Alvida
Från "Mayflowers" dagar. - 11 s.
= Sid. 9-19 i: SANDBERG, 1931.
Sigsgaard, Jens
Mayflower. - 7 s.
= Sid. 32-38 i: SIGSGAARD, 1948.
Philbrick, Nathaniel
[Notis om wampanoager som valfångare].
En typisk fångstbåtsbesättnng bestod av fem wampanoagroddare och en enda vit nantucketbo vid styråran....I början av 1700-talet hade de engelska nantucketborna upprättat ett skuldservitutsystem som försåg dem med stadig tillgång till wampanoagarbetskraft. Utan de infödda invånarna, som var fler än nantuckets vita befolkning långt in på 1720-talet, skulle ön aldrig ha blivit en framgångsrik valfångshamn
[s.21]. - 5 s.
= Sid.s.21,23,28,84,190 i: PHILBRICK, 2000.
En nutida andlig ledare bland Wampanoagerna är Manitonquat, Medicine Story vars bok delvis bygger på legendartat material och sagor bland Wampanoagerna:
Medicine Story
Återvänd till ursprunget : en överlevnadshandbok för urinvånare och naturmänniskor / av Manitonquat (Medicine Story) ; [svensk översättning: Mats Guve]. - Borlänge : Björnen, 1993. - 240 s : ill.
Orig:s titel: Return to creation.
Massachusetts-indianer
Gilbreth, Frank B. jr
Snälla indianer och döda. - 21.
= Sid. 15-35 i: GILBRETH, 1957.
Natick.
Två 1600-talsmissionärer bland Massachusettsindianerna har satt spår i den svenska missionslitteraturen. Roger williams (ca: 1603-83) var en fritänkare inom den anglikanska puritanismen. Kom till Amerika 1631. Grundade Rhode Island kolonin 1636. Missionerade bland indianerna i trakten, bland vilka han levde bl a för att lära deras språk, vilket 1643 resulterade i "A Key into the language of America", vilket samtidigt som det är en ordbok, är en tidig beskrivning av indianerna i området, bl a Massachusetts-indianerna.
Butterworth, Hezekiah
Roger Williams och Västerns indianer / översättning från engelskan av John Wahlborg. - Stockholm : B.-M., 1922. - 229 s.
John Eliot (1604-90) anglikansk missionär. Kom till Boston 1631. Som den förste att predika på indianernas eget språk blev han kallad "Aposteln bland indianerna". 1651 grundade han den första av 14 byar med "bedjande indianer", som skall ha rymt 1.100 omvända. Byarna förstördes emellertid till stor del under Kung Philips krig. Eliot översatte bibeln till Massachusetts-indianska 1661-1663, och katekesen 1654.
Vormbaum, Reinhold
Evangelisk missionshistoria uti lefnadsteckningar / öfversättning från andra tyska upplagan. - Stockholm : Fosterlands-stiftelsen.
H 1. - John Eliot, apostel bland Nordamerikas indianer. - 1862. - 96 s.
H.LL.
Norra Amerika : första kapitlet : de röda indianerna - John Eliot. - 10 s.
= Sid. 22-31 i: H.LL, 1874.
Bielby, M.R.
Svartrockshövdingen. - 26 s.
= Sid. 32-57 i: SVARTROCKSHÖVDINGEN, 1958.
Ekman, E.J.
Nordamerika. - 43 s.= Sid. 416-457 i: ILLUSTRERAD..., 1891.
ÖSTRA SKOGSLANDET: CENTRALA ATLANTKUSTEN :
LENI LENAPE [Delawarer].
Först, lättillgängliga texter om Lenapeindianerna [Delawarer], relevanta uppsatser om de irokestalande (se d o) Susquehannockerna, som kanske i än högre grad än Lenaperna var betydelsefulla för den svenska kolonin i Delaware, Nya Sverige.
Litteraturen om den svenska kolonin Nya Sverige: Se nedan
Linderholm, Helmer
Nya Sveriges historia : vårt stora indianäventyr. - Stockholm : Tiden, 1976. - 184 s. : ill.
Ny utg. - 1986.
Linderholm, Helmer
Indianerna som var svenskar. - 18 s.
= Sid. 62-79 i: RÖD..., 1963.
Linderholm, Helmer
Susquehannockerna - Nya Sveriges beskyddare. - 18 s.
= Sid. 48-65 i: INDIANKLUBBENS..., 1962.
Widén, Albin
Delawaresvenskar och indianer. - 14 s.
= Sid. 34-47 i: INDIANKLUBBENS..., 1962.
Jacobsson, Nils
Svenskar och indianer : studier i svenskarnas insats i den tidigare protestantiska missionens historia. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1922. - 348 s. : ill.
Övriga texter om indianerna:
Loskiel, Georg Heinrich 1748-1814 Wiki
Georg Hinrich Loskiels Historiske beskrifning, öfwer evangeliska brödernes miszions-arbete ibland indianerne uti norra America. Utgifwen i Barby 1789 / Öfwersättning [!]. - Stockholm : tryckt hos Joh, Christ. Holmberg, 1792. - [22], 228 s., s. 209-872.
Frakturstil.
Digital utgåva av den engelska versionen 1794.
Loskiels skildring av delawarer och andra indianer i missionsbyarna Gnadenhütten o a är ovärderlig för kännedom
om indianerna under senare delen av 1700-talet. Och en sympatisk sådan
Woolman, John
1761-1763 Besöket hos indianerna. - 20 s.
= Sid. 120-139 i:WOOLMAN, 1993.
Woolman kväkare som besökte Wyalusing, delawaremission nära Friedenhütten vid tiden före Pontiacs uppror.
Digital utg. av den engelska texten.
Jacobsson, Nils
Svenska öden vid Delaware 1638-1831 / med förord av Isak Collijn. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1938. - 320 s. : ill.
Åberg, Alf
Printz och indianerna. - 6s.
= Sid. 67-72 i: ÅBERG, 1987.
Åberg, Alf
Per Lindeström om indianerna. - 8 s.
= Sid. 142-149 i: ÅBERG, 1987.
Åberg, Alf
Indianerna vid floden.I indianernas spår. - 14 s.
= Sid. 117-126 + 156-159 i: ÅBERG, 2000.
Jacobowsky, C. Vilh.
Bland indianer, kväkare och yankees : den svenska kolonien i Amerika. - 37 s. : ill.
= Sid. 50 - 86 i: JACOBOWSKY, 1930.
Tigerström, Harald
Mötet med indianerna. - 2 s.
= Sid. 35-36 i: TIGERSTRÖM, 1988.
Ward, Christopher
Om urskogen och stenåldersmänniskor. - 18 s.
= Sid. 47-64 i: WARD, 1938.
Digital engelsk utgåva av boken kapitlen är hämtade ur.
Fur, Gunlög
De äro barbarorum barbarissimi : svenskars möte med indianer och samer på 1600-talet. - 18 s.
= Sid [289]-306 i: MAKT & VARDAG, 1993.
Fur, Gunlög
Könsgränser och kulturgränser. - 36 s.
= Sid. 157-192 i: MAKALÖSA..., 2002.
Om genus hos samer och Leni lenape. Kvinnobyar.
Fur, Gunlög
Kampen om orden : indianer, muntlig historia och det skriftliga källmaterialet. - 12 s.
= Sid. 195 - 206 i: HEMBYGDEN & VÄRLDEN, 2002.
Fur, Gunlög
Andreas Hesselius, Pehr Kalm och synen på indianer. - 21 s.
= Sid. 42-63 i: SVENSKA MÖTEN...2009.
Linderholm, Helmer
Kvinnoindianerna kämpar. - 7 s.
= Sid. 94-110 i: De RÖDA..., 1964.
Delwarerna under 1700-talet. Bl a Braddocks nederlag.
Jansson, Lars-Erik
Några dalkarlar och deras möte med indianerna / av Lars-Erik Jansson och Lars Ryding. - 22 s.
= Sid. 59-80 i: INDIANSK..., 1982.
Nya Sverige och tiden därefter.
Johnson, Amandus
[Indianerna]. - 9 s.
= Sid. 65-77 i: JOHNSON, 1923.
Widén, Albin
Med indianer som grannar. - 26 s.
= Sid. 75-100 i: WIDÉN, 1972.
Widén, Albin
Hur svenskar och indianer förstod varandra. - 9 s.
= Sid. 159-166 i: STRIDSYXA..., 1968.
Delaware, Chippewa.
Kjellberg, Erik
Händelser bland lenape och ojibwa i Kanada. - 20 s.
= Sid. 250-269 i: INDIANSK..., 1979.
Lenape och ojibwa, 1900-tal.
Norbeck, Olle
Möte med Delawarer i Oklahoma. - 23 s.
= Sid. 96-118 i: FLAMMANDE..., 1966.
Delawarer 1900-tal.
Norbeck, Olof
Delawareindianer besöker Sverige. - 21 s.
= Sid. 168-188 i: STRIDSYXA..., 1968.
Norbeck, Olle
Samspråk med Delawarer. - 28 s.
= Sid. 174-201 i: SPÅR..., 1965.
Delawarer i historia och nutid.
Ljungdahl, Axel
En Delaware-profet 1762. - 2 s.
= Sid. 54-55 i: LJUNGDAHL, 1969.
Baehrendtz, Nils Erik
Nybyggarnas indianska grannar. - 14 s.
= Sid. 103-116 i: RUHNBRO, 1988.
= Sid. 175-195 i: STUDIER..., 1991.
Grimberg, Carl
Svenskar och indianer. - 24 s.
= Sid. 237-260 i: GRIMBERG, 1960/Äv äldre utg.
Sandel, Andreas
Om [...hedningarna som här finns i stor myckenhet...]. - 3 s.
= Sid. 81-83 i: SANDEL, 1988.
Widén, Albin
Om gudsbegreppet hos Lenape.
= ETHNOS, 1937.
Indianföremålen på Skokloster, och andra
Brunius, Staffan
En tomahawk från Nya Sverige. En oavslutad historia om tre antropomorfa klubbor. - 4 s.
= Sid. 18-21 i: MED..., 2002.
Indianföremålen på Skokloster och Etnografiska museet.
Losman, Arne
Skokloster - Europe and the World in a Swedish Castle. - 18 s. : ill.
= Sid. 84-101 i:
The Age of New Sweden. - Stockholm : Livrustkammaren, 1988. - 131 s. : ill.
Bilder: sid 90. Medallion bearing symbolic image of the continent of
America. Skokloster./ Photo: Sören Hallgren. Gips i tak]
sid. 98 Indian club. From wrangel's armoury. Skokloster/ Photo:
Samuel Uhrdin. Sid. 99: Indian wolf's head. From Wrangel's armoury.
Skokloster. / Photo: Samuel Uhrdin.
I John Smiths "A Map of Virginia with a Description of the Country". - 1612 kan man få en beskrivning av liknande föremål i avsnittet om färden till Chesapeake och mötet med Susquehannockerna. Finns också återgivet i - Arnoldus Montanus : De Nieuwe en Onbekende Weereld - 1671. (digital faksimil). Det verkar som om Pehr Lindeström haft tillgång till båda dessa skrifter om man får tro dedikation och vissa vändningar och ordval.
I en uppsats om Skokloster säger den anonyme författaren...s.114 "Rustkammaren, förmodligen den största och fullständigaste i Sverige, är indeld i den Wrangelska och den Braheska, hvardera upptagande tre rum. Den Wrangelska innehåller....koger, pilar, ibland hvilka flera Indianska, ... modeller till åtskilliga krigsmachiner, en Indiansk kanot, käppar runstafvar m m". Se:
Skokloster. - 16 s. : ill [s. 100]
= Sid. [100]-116 i:
Svea : Folk-kalender för 1850 / Med bidrag af Onkel Adam, Mellin samt flere författare. - Stockholm :
Bonnier, 1849. - 186 s. : ill.
Linné, Sigvald
Från Nya Sverige. - 5 s : ill.
= Sid.297-[301] i: PRIMITIV..., 1947.
Ngt om Stridsklubbor från Delaware nu på Skokloster, och om tomahawker från 1700-talet, .Rydén, S.
Discovery in the Skokloster collection of a 17-century Indian head dress from Delaware. -
Se: ETHNOS // 1963.
Kylsberg, Bengt
Den konstfulla tekniken. - 27 s. : ill.
= Sid. 227-253 i: SKOKLOSTERS SLOTT, 2004.
Uppsatsen som berör de olika vapen- och föremålssamlingarna på Skokloster och hur de förvärvats, innefattar en notis om indianföremålen från Nordamerika (s. 242, bild s 243). En notis finns också till Johan Ekeblads brev som beskriver hur man 1654 med anledning av drottning Kristinas abdikation och Karl X:s trontillträde höll en "karusell" där ett "lag" var utklädda till indianer. (Se Johan Ekeblads bref / utgivna af N. Sjöberg. - Vol 1: Från Kristinas och Cromwells hof. Stockholm, 1911. - 451 s : ill.)
Mer om föremål från Nya Sverige?
Larsson Haglund, Ingrid
Per Brahe den yngres Visingsborg : Slott, kök och trädgårdar i grevens tid. - Visingsö : Intergarden / Ateljé Lovisa, 2004. - 168 s. : ill.
Man kan undra varför så lite, eller egentligen ingenting i indianföremålsväg finns kvar efter Johan Printz. Kanske gav han bort en del till Per Brahe. Visingsborgs grevskapskrönika från 1600-talet upplyser om att på slottet fanns "åtskillige rustkamrar, en del av kostbare och förarbetade gevär och tyg samt inländske antikviteter, en del av åtskillige utländske mycket antikiske saker samt eljest allehanda gevär". (s. 107). I rustkammaren förvarades också en del etnografiska förmål, fornfynd och kuriosa. .. ett bäverskinn, ett västindiskt sängtäcke av fjädrar jämte andre västindiske saker som inte närmare beskrivs... En indianisk hammare, en indianisk fisk och tre indianiske korgar kom kanhända liksom de ovannämnda västindiske sakerna från Delaware, Sveriges koloni i Nordamerika, och hade kanske skänkts av Johan Printz...
säger författaren insiktsfullt! (sid 109)
Haglund har mer intressant att berätta i följande skrift:
Larsson Haglund, Ingrid
Högvälborne Greve Nådigaste Herre : En studie av Lars Jonsson Lagerbergs brev till Per Brahe den yngre åren 1643-1675. - Visingsö : Atelje Lovisa, 2010. - 574 s. : ill.
Brev från Lars Jonsson, hauptmann på Visingsborg till Per Brahe ligger till grund för boken:
Boktryckaren Johan Kankel
År 1666 anställde Per Brahe en boktryckare på Visingsö. Det var Johan Kankel kommen från Danzig….Kankel tryckte notpapper och annat material till skolan men framförallt var det greven som försåg honom med större arbeten. (sid 84)
Grevens kuriosakabinett (sid 90)
Liksom de flesta bildade adelsmän på 1600-talet intresserade sig Per Brahe den yngre för fjärran länder och främmande kulturer…. Av inventarieförteckningarna på Visingsborg framgår också att i slottets kansli och rustkammare fanns, enligt tidens mode, en liten samling mycket exotiska föremål, ett embryo till en Kunstkammer eller kuriosa kabinett med rariteter av olika slag i form av naturalier, etnografika, fornfynd och andra kostbara föremål. I Brahes kuriosakabinett …bäverskinn s. 91 Den kanske mest intressanta samlingen i grevens rustkammare bestod av föremål som förmodligen kom från Amerika och som kallades ”indianiske saker”. I inventarieförteckningar på 1670-talet omnämns: En indianisk hammare, ett västindiskt sängetäcke av fjäder jämte andre västindiske saker, en stor indianisk fisk och två indianiske korgar. Exotiskt konsthantverk från fjärran länder var på 1600-talet högt uppskattade statusgåvor. I mars 1664 får hauptmannen en försändelse med ett antal föremål som skänkts av guvernören Johan Printz ättlingar efter dennes bortgång. Till greven skriver Jonsson: ”Eders HögGrevl.Nåd påminner sig nådigt att för 8 dagar sedan är mig befallt att hit hämta från Johan Papegoja, några saker som salig Printzens arvingar Eders Hög.Grevl.Nåd förärat hade. Vilka saker jag då strax med express efterskickade, de där nu här ankomna äro, nämligen en polsk sabel med silverbeslag på bältet, en vit bäver och en yxa med indianiske penningar skaftet inlagt, vilka efter befallning i rustkammaren inlevererade äro”.
Printz var under åren 1643-1653 guvernör i Nya Sverige och från 1658 landshövding i Jönköping. Han gick ur tiden 1663.
Av de skänkta sakerna är yxan mest intressant. Den hade indianska penningar d.v.s små snäckor inlagda i skaftet. kanske är det denna yxa som benämns indiansk hammare i inventarieförteckningarna på 1670-talet.
På Etnografiska museet i Stockholm finns en indiansk yxa eller tomahawk med små snäckor inlagda i skaftet. I Norden är endast två tomahawker av denna typ kända. Den ena finns på Etnografiska museet i Köpenhamn och har tillhört Fredrik III:s kuriosakabinett i Gottorp. Det andra exemplaret förvaras alltså på Etnografiska museet i Stockholm. Den danska yxan har ett blad av grönsten men den svenska är försedd med ett blad av järn som, åtminstone för en lekman, liknar en hammare. Enligt intendent Staffan Brunius ingick yxan i Karl XI:s samlingar 1686.
Man har inte med säkerhet kunnat fastställa yxans proveniens men lutat åt att den kanske kommer från Sveriges nordamerikanska koloni. Tack vare breven från Lars Jonsson vet vi nu med säkerhet att åtminstone Brahes tomahawk skänktes av guvernören i kolonin Nya Sverige. kanske är det rent av samma yxa som numera ligger där i sin monter på Etnografiska museet i Stockholm.
DEN SVENSKA KOLONIN NYA SVERIGE (New Sweden) I DELAWARE OCH INDIANERNA.
Litteraturvägledningar
Moderna texter
Nya Sverigelitteraturens kronologi ; källor och äldre kommentarlitteratur
Indiankatekesen
Missionslitteratur med anknytning till området
Övrig kommentarlitteratur
Notiser
Litteraturvägledningar:
Brunius, Staffan
Svenskar och indianer i Nya Sverige - något om relevanta historiska källor och äldre etnografiska samlingar. - 10 s.
= sid. 243-252 i: AMERIKAS..., 1998.
Jacobowsky, C[arl] Vilh[elm]
Litteraturen om Nya Sverige. - 27 s.
= Sid. 272-298 i: YMER // 1937:4.
En fullständig dokumentsamling i tryck, om Nya Sverige (och indianerna)
saknas på svenska. Ett värdefullt bidrag är emellertid Jacobowskys
resonerande bibliografi kring det då kända arkivmaterial som rör Nya
Sveriges historia och indianerna, likväl om de tryckta källorna samt
handskrifterna. Några svåråtkomliga dokument finns helt eller delvis avtryckta
i själva uppsatsen.
Jacobsson, Nils
Svenskar och indianer : studier i svenskarnas insats i den tidigare protestantiska missionens historia. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1922. - 348 s. : ill.
En genomgång av vad källorna berättar om Nya Sveriges indianer.
Viktiga partier ur Jesper Svedbergs opublicerade ”Suecia Nova seu
America Illuminata”, finns refererade eller avtryckta, liksom andra
svåråtkomliga dokument.
Jacobsson, Nils
Källor och litteratur. - 4 s.
= Sid. 189-194 i: JACOBSSON, 1938.
Kompletterar Jacobsson, 1922 och Jacobowsky.
Åberg, Alf
Litteraturhänvisningar. - 6 s.
= Sid. 189-194 i: ÅBERG, 1987.
Redovisar en del nyare litteratur, men ger också en kort vägledning till
en del tididgare obeaktat arkivmaterial.
Ridbäck, Irma
Nya Sverige : en bibliografi. - 19 s.
= Sid. 93-11 i: GÖTEBORGS-EMIGRANTEN, 1988.
Tarkiainen, Kari, 1938-
New Sweden in documents, 1638-29.3-1988 : [exhibition in the Swedish National Archives] / [Kari Tarkiainen] ; [translated by Inga Offerberg and Carol Adamson]. - Stockholm : Riksarkivet : Allmänna förl., 1988. - 16 s. : ill.
Medarbetare:Riksarkivet. Skriften redovisar var arkivmaterialet kring kolonin Nya Sverige finns, samt vad som finns tillgängligt på mikrofiche hos SVAR.
Moderna texter
Pehrson, Lennart.
Den nya världen / Lennart Pehrson. - Stockholm : Bonnier, 2014. - 489 s. : ill. - (Utvandringen till Amerika ; 1)
Nya Sverige särskilt sid 29-84.
[Johnson, Amandus
The Swedish settlements on the Delaware vol 1. - 1911.
The Swedish settlements on the Delaware. vopl 2 1911.]
Digital fulltext hos Internet Archie. Länkarna ovan. Ingår inte i den egentliga förteckningen då boken inte är utgiven i Sverige, men dokumenten är svenskspråkiga i många fall och finns ingen annan stans.
Ahnlund, Nils
Nya Sverige : de historiska huvuddragen. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1938. - 61 s.
Andersson, Ingvar
Svenskarna vid Delaware. - 5 s. : ill. (+2 s)
= Sid. 60-64 (+ sid 162-163) i: SVENSKA FOLKET...4..., 1939.
Andersson, Karl-Hugo
Kalmar Nyckel och Nya Sverige. - [Nacka : K H Andersson], 2003. - 70 s. : ill.
Blees, Jakob
Svenska kolonien vid Delaware 1638-1655. - Stockholm : Hedberg, 1937. - 233 s. : ill.
Innehåller bl a tre av Nya Sverigeguvernörernas ämbetsberättelser i
referat.
Printz andra 20/6 1644, Printz tredje 20/2 1647 och Risings daterad
14/6 1655.
Dahlgren, S.
The rise and fall of New Sweden, governor Risingh's journal 1654-1655 in its historical context / Stellan Dahlgren and Hans Norman. - Uppsala : Univ. : Stockholm : Almqvist & Wiksell International, 1988. - 303 s. : ill. faks., kartor, tab. - (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis ; 27)
Sid. 127-287: Risingh's journal. Delvis parallelltext på svenska och engelska.
Det började vid Delaware : om svenska hembygder i Amerika / Redaktör: Gunilla Lindberg. - Stockholm : Riksförbundet för hembygdsvård, 1986. - 168 s. : ill. - (Bygd och natur ; 1986)
Englund, Peter
[Nya Sverige]. - 25 s.
= Sid. 163-166 + 496-504 +552-563 i: ENGLUND, 1993.
Nya Sverige i sitt europeiskt-historiska sammanhang.
Jacobowsky, Carl Vilhelm
Svenskar i främmande land under gångna tider. - Göteborg : Västra Sverige, 1930. - 230 s. : ill.
Johnson, Amandus
Den första svenska kolonien i Amerika / till svenska av Axel Palmgren. - Stockholm : Geber, 1923. - 208 s.
Linderholm, Helmer
Svedjebönder i Det Nya Sverige. - 7 s.
= Sid. 58-64 i: LINDERHOLM, 1974.
Lindqvist, Hans
Svenska missionsinitiativ och missionärsattityder vid Delaware (Nya Sverige) 1638-1831. - Uppsala : Svenska institutet för missionsforskning, 1992. - 174 s. - (Missio [Uppsala] ; 3)
Teol. lic avh.
Med kapitlen "Attityder till indianer"
Mattsson, Algot
Nya Sverige - drömmen om ett imperium. - Göteborg : Tre böcker, 1987. - 178 s. : ill.
Norberg, Otto
Svenska kyrkans mission vid Delaware i Nord-Amerika ( i f.d. kolonien Nya Sverige). - Stockholm : Carlson, 1893. - 232 s. : ill.
Utgåva i mikroficheformat : SVAR nr S 1759
Norman, Hans, 1936-
Svenskars möte med indianer vid Delaware : handel, misstro och rädsla. - 26 s.
= Sid. 129-154 i : MIGRATION..., 1999.
Norman, Hans
Nya Sveriges sista blomstring. - 16 s.
=Sid. 29-43 i: HISTORIELÄRARNAS...// 1993?.
Sid 39-40 Om relationerna till indianerna. sid. 4041:
Minquasindianernas stora landöverlåtelse.
Olin, K.G.
Våra första amerikafarare : historien om finlandssvenskarna i Nya Sverige. - Jakobstad : Olimex, 1988. - 144 s. : ill.
Olin, K.G.
Amerikafararna : tillbaka till Nya Sverige / K.G.Olin ; [fotografier: Gun-Marie Wiis]. - Jakobstad : Olimex, 2006. - 244 s. : ill.
Pehrson, Gerda
Nya Sverige / illustrationer av Maria Höglund. - Stockholm : Liber, 1966. - 45 s. : ill. - (Orientering ; 13)
Ruhnbro, Rune
Det Nya Sverige i landet Amerika : ett stormaktsäventyr 1638-1655 / under redaktion av Rune Ruhnbro. - Höganäs : Wiken, 1988. - 168 s. : ill.
Wallström, Tord
Svenska upptäckare. - Höganäs : Bra böcker, 1983. - 294 s. : ill.
Ward, Christopher
Svenskarna vid Delaware / översättning från engelskan av Ingvar Andersson. - Stockholm : Norstedt, 1938. - 276 s.
Orig:s titel: New Sweden on the Delaware.
Widén, Albin
Svenskar som erövrat Amerika. - Stockholm : Nordisk rotogravyr, 1937. - 185 s. : ill.
Åberg, Alf
Folket i Nya Sverige : vår koloni vid Delawarefloden 1638-1655. - Stockholm : Natur och kultur, 1987. - 197 s. : ill.
Finnarna i Nya Sverige
Heron, Lars Olof
Nya Sverige : Skogsfinnar i kolonin Nya Sverige. - 7 s.
= Sid. 254-260 i: DET SKOGSFINSKA..., 2001.
Om skogsfinnarnas deltagande i Nya Sverigeäventyret. Deras omdiskuterade antal och det inflytade de hade i kolonin och Nordamerikas historia. Framställningen bygger mest på Peter S Craigs forskningar.
Craig, Peter S: New Sweden settlers 1638-1644. - Swedish American Genealogist 1996-1999
Crag, Peter S: The Delaware Finns of Colonial America. Rapport från Finnbygdskonferensen i Härnösand/Viksjö
26-29 augusti 1999. - Härnösand.
Linderholm, Helmer
Svedjebönder i Det Nya Sverige. - 7 s.
= Sid. 58-64 i: LINDERHOLM, 1974.
Olin, K.G.
Våra första amerikafarare : historien om finlandssvenskarna i Nya Sverige. - Jakobstad : Olimex, 1988. - 144 s. : ill.
Olin, K.G.
Amerikafararna : tillbaka till Nya Sverige / K.G.Olin ; [fotografier: Gun-Marie Wiis]. - Jakobstad : Olimex, 2006. - 244 s. : ill.
Gothe, Richard
"Som bekant landsteg en svensk expedition....4 s.
= Sid.145-148 i: GOTHE, 1943, 1993.
Att finnarna och de svenska skogsfinnarna kulturellt hade många gemensamma nämnare med indianerna är väl bekant. Båda folken badade bastu, använde näver till allt möjligt etc. Den rysk-finsk-svenska knuttimmertekniken introducerades ju också av Nya Sverigekolonisterna i Nordamerika. Vissa saker uppfinner man parallellt ofta med ekologin som tillstädjare. Så förstås vad gäller enkla saker som en hästsläpa. Inte desto mindre får fantasin spela när man på bildarket mot sidan 94 ser en bild föreställande "Likfärd på s k släpa, från Hellefors finnmark. Ur "Segerstedska samlingar"'. Bilden torde vara tecknad under sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal, men antyder ändå att en släpa likt den prärieindianska skall ha funnits bland skogsfinnarna. Hur långt tillbaka? Användes den redan 1600-talet av finnarna? Andra fenomen som korgflätning, vävning, ornamentik, myter och mycket annat har via olika kolonialfolk spritts bland indianfolk under långa tider och över stora avstånd. Annat lärde de vita av indianerna. Exakt vem som lärde vad av vem lär vi väl aldrig få veta.
Notiser
Adolfsson, Mats
Flykten från Nya Sverige - 1650-talet. En svensk slav startar ett uppror - 1669. Nybyggare slår yxan i bordet - 1675. -
8 s. : ill.
= Sid. 285-292 i: ADOLFSSON, 2007.
Killigrew, William
Wänskap och trohet i döden, eller den indianske printzessan Zaletta, tragoedia; i fem öpningar : I swänske rim författad / från engelskan. Af Andreas Hesselius americanus.
- Stockolm : L. L. Grefing, 1740. - 80 s.
Orig: troligen Ormasdes, or Love and Friendship. - 1664.
Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 81: "orig. kanske Love and friendship". Skeppsbrott, mord, skendöd, en elak styvmor, förräderi, en deus ex machina i form av tolken Indian-Will, systermord, självmord och en magnifik klagosång av hjälten Falconer som avslutning är en del av ingredienserna i detta drama. William Killigrews (1606-95) "Ormasdes or Love and friendship" trycktes 1664. Andreas Hesselius (1714-62) kallade sig "americanus" då han var född i Nordamerika som son till pastorn i svenska församlingen Andreas Hesselius. Sin mycket fria översättning av Killigrews pjäs har han utökat med några egna noter som bl.a. rör indianernas bruk att tatuera sina kroppar och måla sina ansikten: "En wid namn Zickapinan som var capitain för willarne, wistades ibland de swäska [sic!] wid Christina, hade 2 ormar målade i sitt ansickte och som deras hufwuden möttes i pannan och stiertarne woro hopflatade wid hakan, hölt han denna målningen för en den wackraste." Hesselius skrev stundom under pseudonymen "Angantyr Heidriksson Vinlandsfarare". Han kom till Sverige 1724 och uppehöll sig bl.a. i Uppsala där han blev den förste som undervisade i engelska vid universitetet. Han var även verksam som författare av tillfällighetsvers, "det säkraste och vackraste fall av yrkesskald, som jag har påträffat" skriver Magnus von Platen i "Yrkesskalder - fanns dom?".
Viksten, Albert
Guds eget land (Gods own country). - Stockholm : Bonnier, 1938. - 217 s.
En resa i 1930-talets svenskamerika. Inledningen är ett välskrivet
kåseri kring 1600-talets Nya Sverige byggt på Amandus Johnsons
forskning, inkluderande ett antal kommentarer kring indianerna. - 80
s. = Sid. 9-88.
Kolonien Nya Sverige ; Tidiga kulturförbindelser mellan Sverige och Amerika. - . - 30 s + 26 s.
= Sid. 13-42 + 43-68 i: VÅR…, 1952.
Från Delaware till Garbo : en bokfilm till Delawarejubiléet 1938 / redigerad av Erik Lindorm. -
Stockholm : Å&Å, 1937. - 61 s. : ill.
En bok utgiven året före 300-årsjubiléet. Innehåller notiser om kolonin i Delaware och deras tidiga skildrare
Campanius och Lindeström och Acrelius s. 3-5. Sedan skildras kända svenska öden i Amerikas historia.
På sid 35 en bild på Nordvästindianer i Alaska och något om guldruschen i Klondike. Hollywoodindianer s 78
och på sid 57 "Indianhövdingen Prins William" Under sitt besök i Seattle, Washington blev prins Wilhelm
under högtidliga ceremonier av indianhövdingen 'Vita björnen' upptagen som hedersmedlem av stammen."
Scander, Ralph
Äventyret Nya Sverige. - 10 s.
= Sid. 10-19 i: SCANDER, 1980.
Limberg, Lennart
I Kolonien Nya Sverige 1638-1655. - 6 s.
= Sid. 87-92 i: GÖTEBORGS-EMIGRANTEN, 1988.
Loit, Alexander
Sveriges kolonilotter. -
= Sid. 376-395 [382] i: Den DOLDA..., 1984.
Harper, Robert W.
När Sverige skulle bli en världsmakt / Översättning Lennart Lundberg. - 16 s.
= Sid. 26-41 i: DET BÖRJADE..., 1986.
Nya Sveriges historia. Ngt om indianerna.
Rydén, Josef
Big Belly på Printz Hall. - 17 s.
= Sid. 59-75 i: DET BÖRJADE..., 1986.
Spec. avsnittet:“Handel med indianerna“ sid. 69-71.
NYA SVERIGELITTERATURENS KRONOLOGI, KÄLLOR OCH ÄLDRE KOMMENTARLITTERATUR.
Uppställningen vill spegla hur intresset för Nya Sverige-kolonin och indianerna sett ut, men också försöka redovisa vad som egentligen finns av källor och kommentarlitteratur. En smula allmän kronologi för området smyger också in inledningsvis.
1609
Engelsmannen Henry Hudson, i tjänst hos holländarna, möter indianer vid floden som fått bära hans namn (upptäckt av Verrazzano 1524). Seglar Hudsonfloden upp till nuv. Albany under sökandet efter nordvästpassagen.
1621
Holländarna grundar kolonin Nya Nederland i Hudsondalen.
1624
Kung Gustav II Adolf undetecknar fullmakt för Vilhelm Usselinx att grunda ett svenskt General-handels compagnie til Asien, Africa, America och Magellanica.
Fullmacht for Wellam Vssling, at inrätta ett General. handels Compagnie til Asien, Africa, America och Magellanica. Datum Stockholm den 21 Decembr. 1624.
Ingår i: Samling utaf Kongl. bref, stadgar och förordningar angående
Sweriges rikes commerce, politie och oeconomie uti gemen, ifrån åhr
1523 in til närvarande tid / giord af And. Anton von Stiernman 1747-75,
bd 1 s. 910-911
1626
Peter Minuit köper ön Manhattan av canarseeindianerna för 60 gulden (150 kr eller 24 dollars värde) och grundar en holländsk koloni i området. Samma år bildas det svenska Söderhavskompaniet, ett handelskompani med syfte att utsträcka svensk handel ”åt Asiam, Africam, Americam och Magellanicam”
Sweriges Usselinxrijkes general handels compagnies contract, dirigerat til Asiam, Africam, Americam och Magellanicam, sampt thesz conditioner och wilkåhr. Vppå H. K. M. wår allernådigste konungs och herres nådigha behagh, och vthgiffne privilegiers innehåld, aff trycket vthgången och publiceret. - Stockholm, åhr 1625. - 1625. -
[16] s., [1] ins. ; 4:o.
Insatsbladets ingress: Effter det H. K. M. för godt anseedt och tillåtet, at vthi
detta konungarijke Swerige ett General Comagnij skal vprättas ...
Ingår i: Samling utaf Kongl. bref, stadgar och förordningar angående
Sweriges rikes commerce, politie och oeconomie uti gemen, ifrån åhr
1523 in til närvarande tid / giord af And. Anton von Stiernman 1747-75,
bd 1 s. 911-921
Enligt Jacobowsky (1937 s. 273) bl a ett parti som omnämner
indianerna som hedningar: de (indianerna) leva "vthi
wedherstyggeligit Hedniskt Affguderij och all ogudachtigheet".
, Willem - omrking 1647
Vthförligh förklaring öfwer handels contractet angåendes thet södre compagniet vthi konungarijket i Swerighe. Stält igenom Wilhelm Wsselinx. Och nu aff thet nederländske språket vthsatt på swenska, aff Erico Schrodero. - Tryckt i Stockholm, aff Ignatio Meurer, åhr 1626. - 1626.
Holl. ed.: Octroy ofte Privilegie, soo by den ... Heer Gustaeff AdoIph ... aen de nieuw opgerichte Zuyder Compagnie inaet Koningrijck Sweden, onlangs genedigst gegeven ende verleend is ... door Willem Vsselinex. Inaes Graven-Hage: by Aert Meuris, 1627. 4:o.
1638
Peter Minuit, nu i tjänst hos Svenska Söderhavskompaniet, köper land av indianerna i Delawareviken och grundlägger den svenska kolonin i Amerika, Nya Sverige. 1642 -1643 Nya expeditioner till Nya Sverige.
1639
Jonas Jonasson Brunck från Komstad i Norra Ljunga Socken i Småland (utanför Sävsjö) emigrerar till den holländska kolonin New Amsterdam och köper mark av indianerna. Landet låg öster om det som i dag är norra delen av Manhattan och egendomen blev upphovet till stadsdelen Bronx i nuvarande New York.*
Björklund, Ingegerd
Navigation - Jonas Bronck / Ingegerd Björklund. - Stockholm : Cantatrice, 2014. - 202 s. : ill.
Anmärkning S.149-196: The Jonas Bronck story. Text på svenska och engelska.
Nilsson, Elna
Jonas Brunck : Komstad, Småland, Sverige : The Bronx, New York, america / [text: Elna Nilsson och Malin Gumaelius]. - Sävsjö : Sävsjö kommun, [2008]. - 21 s. : ill.
Young, George Vaughan Chichester
The founder of the Bronx / G.V.C. Young. - Isle of Man, 1981. - 19 s.
1643
Anländer så guvernören Johan Printz tillsammans med prästen Johan Campanius Holm. Den senare stannar i landet till.
Ur Svenskt biografiskt lexikon D 5. - 1927.
Johannes Jonæ Holmiensis Campanius
Född:1601-08-15 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1683-09-17 – Frösthults församling, Uppsala län
Den svenska regeringen och särskilt riksdrotsen Per Brahe d. y. intresserade sig varmt icke blott för att de svenska nybyggarna skulle noga hålla de föreskrivna gudstjänsterna utan även för att indianerna å det svenska området måtte omvändas och införlivas i den svenska kyrkan. Detta framgår av den instruktion, som 15 aug. 1642 utfärdades för guvernör Printz, där det bl. a. heter: »De på alle andre sider angränsande vilde nationer skall guvernören veta med all humanitet och beskedenhet till hantera, att av Kongl. Maj: t och ofta bemälte dess undersåtares folk dem ej tillfogas något våld eller obillighet men heller skall vid alle lägenheter därhän bearbeta, att samme vilde folk efterhanden må kunna uti den sanne kristelige religionen och gudstjänsten bliva informerat och eljest till civilitet och god policeijväsende bragt och såsom manuducerat.» I ett brev av 9 nov. 1643 förmanar Per Brahe guvernören att »för allting beflita sig att underrätta det fattiga villfarande folk». »De vilda måste a ratione humana et primis principiis (enligt sitt mänskliga förstånd och från de första grunderna) undervisas såsom barn.» Han föreslår, att man skulle sända över några indianer till Sverige och »här traktera dem mycket väl». »Genom dem kunde man hos de andra vilda uträtta mycket gott.» Då denna plan ej kunde realiseras på grund av indianernas stränga villkor, togo Printz och C. några indiangossar hem till sig, och C. försökte genom tolk undervisa dem om Gud. Men efter några dagar rymde de till de andra vildarna. Då föreslog guvernören, att man skulle utrota ur landet alla de indianer, som ej ville antaga den enda sanna luterska religionen, enligt den vid denna tid rådande principen »cujus regio ejus religio». Då regeringen ej ville gå in på detta på grund av svenskarnas ringa antal — Printz hade blott 40 soldater — alltför riskabla förslag, försökte C. att lära sig indianernas språk och utarbetade en ordbok däröver, »Vocabularium barbaro-virgineorum», innehållande de vanligaste orden i samtalsspråket, en del fraser, räkneord och samtalsövningar. Han återgav där, även på indianernas språk med översättning en rådplägning, som indianerna år 1645 haft angående sitt förhållande till svenskarna. Med tiden lyckades C. komma på vänskaplig fot med en del av indianerna och började undervisa dem om skapelsen, syndafallet och frälsningen genom Jesu Kristi försoningsdöd och uppståndelse. »Sådant hade de stor lust att höra och förundrade sig mycket däröver, blivandes han dem sedan så mycket kärare, så att de alltid både bittida och sent hava vistats hos honom», berättar hans sonson Tomas Campanius Holm (d. 1702), som med hjälp av farfaderns anteckningar författade det första tryckta arbetet om Nya Sverige. Fastän inga indianer blevo omvända och döpta, »hava likväl månge genom hans umgänge åtminstone en liten smak utav Guds sanna kännedom bekommit». C. synes även ha företagit en långfärd genom urskogarna till minkes-sernas stridbara indianstam, som bodde tolv mil från Nya Sverige. Han har åtminstone uppsatt en liten ordbok även över deras språk. Vidare gjorde han en del anteckningar om klimatet i Nya Sverige, om växt- och djurvärlden, om sina astronomiska observationer, dagarnas längd m. m. och synes haft för avsikt att författa en beskrivning över Amerika och indianerna.
Bästa vittnesbördet om C:s längtan att få giva indianerna del av kristendomens heliga sanningar är den översättning av Luthers lilla katekes till de i Nya Sverige boende indianernas språk — något lämpad efter deras fattningsförmåga —, som han i det närmaste hade fått färdig, när han på grund av de hårt medtagna krafterna och tilltagande sjuklighet ej längre förmådde uthärda de svåra strapatserna i vildmarken utan måste återvända till Sverige 1648. »Jag har nu varit här i landet så när fem år med stor livsfara natt och dag i ett hednaland ibland dessa grymma hedningar, som vart år hava hotat att slå oss svenska ihjäl och alldeles oss utrota, sed adhuc gratia Dei salvi manemus», skriver han i ett ännu bevarat brev till ärkebiskopen, dat. Nova Svecia 30 jan. 1647.
Lite kuriosa om Johannes Campanius Holm får vi också i följande essä:
Martling, Carl Henrik
Indianerna i Frösthult. - 7 s.
= Sid. 41-47 i: MARTLING, 1997.
Den indianska närvaron i Frösthult och Frösthults kyrka är ett par fjäderpryda huvuden mellan korfönstren, men
framför allt den gravhäll som förärades Campanius med den indianska inskriptionen "Umarsa chiman chinsika hacking haro ankarop machis chuki. "Här ligger en god hövding begravd. Han dog vid hög ålder.
1648.
En del brev och andra dokument från själva kolonialtiden finns avtryckta helt eller delvis i sentida litteraturen, se JACOBOWSKY 1930 och 1937, JACOBSSON,1922, BLEES, 1937, ODHNER o a.
T ex:
Papegaia, Jahan
Jahan Papegaias brev till Per Brahe d.y. [från resan till Nya Sverige 1642]. - 2 s.
= Sid. 53-54 i: JACOBOWSKY, 1930.
Printz, Johan
En del brev bl a av Johan Printz (t ex det från 1 [12] / 4 - 1643) ”Efter att ha genomfarit landet” finns avtryckta hos Jacobowsky, som också anger var de finns publicerade helt eller delvis hos Odhner och Jacobsson,1922.
= JACOBOWSKY, 1930.
Här beskrivs till stor del Printz upplevelser av indianerna och hotet från
dem, som aktualiserats genom de resningar som drabbat de
holländska och engelska kolonierna i området.
1653
Johan Printz återvänder till Sverige. Ny guvernör i Nya Sverigekolonin blir Johan Rising. Tillsammans med honom anländer fortifikationsingenjören Pehr Lindeström. 1653 Johan Paulinius avskedsbrev till Rising. Ett intressant brev i den meningen att det visar den för sin tid ovanligt humana inställning till indianerna som kännetecknade hemlandssvenskarna…: "de (indianerna) äro ju i besittning av samma förnuft, som ingiver oss mildare och upphöjda känslor…”
Brevet finns publicerat som:
Green, Erik
Ett bidrag till Nya-Sverigeminnet : Johan Paulinius’ avskedsbrev till Johan Rising 1653 / översatt från latinska originalet med inledning av Erik Green. - 7 s.
= Sid. 393-399 i: LYCHNOS, 1938.
Originalet:
Paulinius, Jahan (adlad Olivekrantz)
Nobillissimo et spectatae virtutis viro Johanni Claudii Risingh Inclyto
Commerciorum Collegio à Secretis, cum in Sveciam Noviorbis abiret,
sic Epistola valedicebat, Ipsi Semper amore ac officijs addlictissimus
Jahan Paulinius. - Upsaliae 20 Decembr. - Anno 1653. - 8 s.
Titeln i svensk översättning:
Brev med välgångsönskningar till högförnäme dygdädle Johannes
Claudii Risingh, sekreterare i vittberömda kommerskollegium vid
hans avresa till Sverige i Nya Världen från hans tillgivne vän Jahan
Paulinius. - Uppsala den 20 december 1653.
1655 Nya Sverigekolonin förloras till holländarna.
1656
Hemma i Sverige fullbordar Johannes Campanius Holm sin ”Indiankatekes”, d v s frågorna och svaren i Martin Luthers lilla katekes översatt till lenapeindianska. Den kom emellertid inte att publiceras förrän efter hans död 1696.
1664
Engelsmännen övertar området från Holland.
1675
Den första boken på svenska som något berör Nordamerikas indianer trycks detta år.
Johan Kankel, boktryckare på Visingsö publicerar en mycket kort skildring av Virginien och indianerna där. Texten bygger på John Smiths "A Map of Virginia with a Description of the Country". - 1612, och andra, tidigare skildringar av landet. Indianerna som beskrivs blir inte tydliga, men det nämns att somliga är jättelika och andra små. Susquehannockerna uppfattades egendomligt nog som jättelika av John Smith.
Texten är sidorna 7-12 i:
Kort berättelse om Wäst Indien eller America, som elliest kallas Nya Werlden / [översättning: Johan Kankel]. - Wijsingsborg : Kankel, 1675. - 42 s.
(Översatt av Ambr. Nidelberg) enligt Björck & Börjessons antikvariatskatalog 407.
1681
William Penn erhåller landet kring Delaware, anländer till Amerika 1682.Om Penn se nedan.
1683 avlider Johannes Campanius Holm
1691 Lindeströms handskrift
1691 överlämnar den tidigare fortifikationsingenjören Per Lindeström ett handskrivet manuskript om sina upplevelser i kolonin Nya Sverige åren 1653-1656, till prins Carl (XII). Det är Geographiae Americae eller Indiae Occidentals Beskrijffningh. Tryckt i sin helhet har detta ur indianhistorisk synpunkt viktiga arbete aldrig plublicerats på svenska. Förvisso utnyttjades manuskriptet av Holm, 1702 och av andra, men för en svensk allmänhet kom texten att bli tillgänglig först 1923, då den med vissa avsnitt hårt beskurna, samt genom en utgåva 1962 där merparten av texten finns återgiven. Kapitlen 9-28 skildrar utförligt Leni Lenaperna (Renappierna) samt något de Vita och Svarta Minkesserna (Susquehannockerna). Detta är huvudkällan till kunskaperna om Nya Sveriges indianer. Framställningen bygger sannolikt mest på egna iakttagelser, men den gode Lindeström har utan tvekan tagit hjälp av annan information, t ex Risings dagböcker och holländska skrifter. Minnet är kort, och Lindeström lär ha förlorat sina egna anteckningar under återresan. En holländsk text som kan ha funnits i Sverige vid den här tiden är holländaren Arnoldus Montanus "De Nieuwe en Onbekende Weereld : of beschryving van America en 'tZuid-land"- 1671.. Det verkar som om Lindeström kopierat och adapterat dedikationen fullständigt, och även en del av stilen, t ex uppräkningarna av djuren som finns i landet. Det var ju på modet att ge ut kompilat av reseberättelser, och en version av John Smiths text (och andra texter om Virginien) som finns i Kankeltrycket "Kort berättelse om Wäst Indien", se ovan, finns även hos Montanus.
Originalet:
Lindheström, Pedher
Geographia Americae eller Indiae Occidentalis’ beskrijffningh. - Handskrift Riksarkivet. - 1691. - 249 s. : ill.
Lindeström, Per
Per Lindeströms res till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift Geographia Americae eller Indiae occidentalis beskrijffningh / med 27 illustrationer och 3 kartor ; utgiven av Nils Jacobsson. - Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1923. - 200 s.
Lindeström, Per
Resa till Nya Sverige / redigerad av Alf Åberg. - Stockholm : Natur och kultur, 1962. - 172 s. : ill. - (Levande litteratur)
Risingh, Johan
Handskriften
Dokumentet finns på Svenska riksarkivet, Handel och sjöfart vol 194.
men är också publicerad dels på svenska och i engelsk översättning i:
Dahlgren, S.
The rise and fall of New Sweden, governor Risingh's journal 1654-1655 in its historical context / Stellan Dahlgren and Hans Norman. - Uppsala : Univ. : Stockholm : Almqvist & Wiksell International, 1988. - 303 s. : ill. faks., kartor, tab. - (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis ; 27)
Sid. 127-287: Risingh's journal. Delvis parallelltext på svenska och engelska.
1693 De kvarvarande svenskarna i den gamla kolonins område begär svenska präster och böcker från hemlandet.
1696
Den svenske ärkebiskopen gör delawaresvenskarna till viljesoch sänder tre präster till den forna kolonin. Deras namn är Andreas Rudman, Erik Björck och Jonas Aurén. Med sig har de den först nu tryckta indiankatekesen som Johan Campanius Holm fullbordat redan 1656. Av den första upplagan på omkring 600 exemplar, skickades 400 till Amerika. Mindre än 20 exemplar lär finnas i behåll i Sverige och USA idag.
[Luther, Martin]
Lutheri Catechismus / öfwersatt på American-Virginiske språket [av Johan Campanius]. - Stockholm : Burchardi, MDCXCVI [1696]. - 160 s.
Innehåller Luthers katekes på lenapespråket + ”Vocabularium
barbaro-virgineorum” = Ordlista på lenapespråket med svensk
översättning + ordlista på ”Munquesiske språket”
= Susquehannockspråket. Ordlistorna finns också tryckta i HOLM,
1702. En faksimilutgåva på 3000 ex publicerades till Nya
Sverige-jubileet 1938. Även den utgåvan räknas idag som en raritet.
Finns nu som digital text. Klicka här!
[Luther, Martin]
Martin Luther’s Little Catechism translated into Algonquian indian / by Johannes Campanius ; with some notes by Isak Collijn. - Stockholm : Bonnier, 1937. - 160 s. - (New Sweden tercentenary publications)
Faks. of the printed edition Stockholm 1696.
Holmér, Nils G.
John Campanius’ lutheran catechism in the Delaware language. - Uppsala : Lundequistska bokhandeln, 1946. - 34 s. - (Essays and studies on American language and literature ; 3)
The American institute in the University of Upsala.
Collijn, Isak
Den svensk-indianska katekesen. - 7 s.
= Sid. 259-263 i: ORD OCH BILD // 1937.
Värdet av katekesen och ordlistan har ifrågasatts, bl a anför man att indianerna i området inte förstod språket i dem. Acrelius anmärker (sid 423) att utgivaren av indiankatekesen troligen av misstag skrivit r, som inte finns i indianernas språk, i stället för l.
Den lenapeindianska som svenskarna använde tycks emellertid ha varit ett förenklat handelsspråk (delaware jargon) vilket kan förklara problemet. Till saken hör vidare att de algonkinindianska språken karaktäriseras av sina r- och l-dialekter, varför den tillsynes egendomliga detaljen också skulle kunna förklaras med att andra delawareindianska grupper befolkade grannskapet under Acrelius tid. Notabelt är ju i sammanhanget att Lindeström som en av få kallar lenaperna ”renappier”. Ytterligare anmärkningsvärt är att en grupp indianer som räknar sig som powhatanättlingar i dag nått erkännande under namnet : The Powhatan Renape nation, och bebor Rankokus Indian Reservation, New Jersey. Traditionellt brukar av delawaregruppen Unalachtigo räknas som r-dialekt (den grupp som antas befolkat delawaredalen på Lindeströms tid, ev tillsammans med andra grupper), och Nanticokes.
1702 Holm, Thomas Campanius
Sonsonen till Johannes Campanius, Thomas Campanius Holm publicerar en skrift baserad på farfaderns anteckningar , Lindeströms och Risings manuskript samt utländsk reselitteratur om Nya Sverige.
I den meningen att boken innehåller element direkt från Johannes Campanius, kan vi väl räkna den som en källskrift i brist på mycket bättre. Bl a innehåller den ju ordlistan från ”Indiankatekesen”. Se ovan.
Holm, Thomas Campanius
Kort Beskrifning om provincien Nya Sverige uti America, som nu förtiden af the Engelske kallas Pensylvania / af lärde och trowärdige Mäns skrifter och berättelser ihopaletad och sammanskrefwen samt med åthskillige Figurer utsirad af Thomas Campanius Holm. - Stockholm : Förfat, 1702. - 190 s. : ill.
Digitaliserad engelskspråkig utgåva här!
Holm, Thomas Campanius
Kort beskrivning om provinsen Nya Sverige uti Amerika. - Stockholm : Rediviva, 1988. - [332] s. : ill. - (Suecia rediviva ; 12)
Faksimilutgåva av originalet, samt med texten i moderniserad version.
1712 Prästen Andreas Hesselius anländer till Amerika. Återvänder 1724.
Hesselius var präst i det Nya Sverige 1712- 1724. Med på resan till Amerika var brodern Gustav Hesselius, som med tiden blev berömd bildkonstnär i Amerika, och målade de få realistiska porträtt av Delawareindianer som 1700-talet känner.
1725
Trycks och publiceras Hesselius första anteckningar från amerikatiden, där han något berör indianerna.
Hesselius, Andreas
Kort Berettelse om Then Swenska Kyrkios närwarande Tilstånd i America Samt oförgripeliga tankar om thess widare förkofring : . - Norrköping : , 1725. - 23 s.
En rapport från hans tid i Delaware och en redovisning för kung,
drottning och Råd ( Fredrik I och Ulrika Eleonora) om kyrkans
tillstånd i Delaware, samt en vädjan om stöd till indianmission.
Hesselius dagbok från Nya Sverigetiden är förmodligen mer intressant,
den finns endast i en kopia från 1751 och trycktes först hos Jacobsson,
1938:
Hesselius, Andreas
Mag:r Andreae Hesselii probstens i Gagnef anmärckningar, öfwer några besynnerliga occurencer, som honom bemött under hans resa till America, under hans wistande thär och under hans hemresa til Sverige, ifrån åhr 1711, till åhr 1724 inclusive / afskrefne åhr 1751. - [Handskrift]
= Sid. 105-134 i JACOBSSON, 1938:2.
Jacobsson, Nils
Andreas Hesseli anmärkningar om Amerika 1711-1724 : ett Delawareminne. - Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1938[2A] . - 51 s. : ill.
Särtryck ur Svenska Linnésällskapets årsskrift ; 21. - 1938.
Fur, Gunlög
Konsten att se. - 11 s.
= Sid. [83]-84 i: HISTORISKA..., 1997.
Om bröderna Andreas Hesselius, präst och Gustav Hesselius, konstnär,
och deras möte med indianer i Nordamerika i början av 1700-talet.
1727 Biskop Jesper Svedberg publicerar ”America Illuminata”
I stil med de franska Jesuiternas ”Relationer” som är viktiga dokument om jesuitmissionen i Canada och om indianerna där, samlade Jesper Svedberg, som ansåg sig om biskop för svenskarna som levde kvar i Delaware, brev från prästerna han sänt dit över. Tyvärr finns det bästa materialet i en opublicerad handskrift, men ett urval kom till trycket.
Handskriften:
Swedberg, Jesper
Svecia Nova seu America illuminata. Thet är Nyja Swerige eller America af Gud then Alrahögste med Evangelii lius nådeligen upplyst / Beskrifwen och utgifwen af Thess och Skara stifts Biskop D. Jesper Swedberg åhr 1727.
Handskriften i 3 ex. Det ursprungliga originalet 315 s. Kungliga
Biblioteket, Stockholm : A 1021, avskrift i Uppsala universitets
bibliotek H 382.
1731 Eric Tobias Björck publicerar en doktorsavhandling om Nya Sverige.
Eric Tobias Björck publicear en doktorsavhandling om kolonin Nya Sverige. Två avhandlingar om Nya Sverige föregick denna av prosten Eric Björcks son. Dessa två tidigare berör dock inte indianerna. Författaren här återger vad han hört sin fader och andra amerikapräster berätta. Bl a talas om en bild av ”Manetto indianorum”, en eldsprutande drake, som funnits inristad på en svensk-amerikansk nybyggares dörr. Vidare beskrivs indianernas tatueringar, gravskick, offerceremonier och danser.
Ett brev från pastor Jonas Aurén om hans rea till indianbyn Canistoga (en susquehannockby) finns också avtryckt. Vad som rör indianerna finns refererat hos Jacobsson, 1922 sid. 249-253. [Brevet sid. 251-253] och Edsman, 1991.
Björck, Eric Tobias
De plantatione ecclesiae svecanae in America. - Uppsala, 1731.
Diss.
Titeln i översättning: Om den svenska kyrkans uppkomst i Amerika.
Vad som berättats om Jonas Auréns besök i indianbyn Canistoga och de följande samtalen med indianerna om religiösa ting finns återgivet både i Svedbergs handskrift ”Seu nova…” och i Eric Tobias Björcks avhandling. Båda dokumenten är mycket svåråtkomliga, men en hel del av innehållet finns kritiskt återgivet i:
Edsman, Carl-Martin
En religionsdialog år 1700 från mötet mellan svenskar och indianer. - 21 s.
= Sid. 175-195 i: STUDIER..., 1991.
Man måste bara tillägga, att hela resonemanget om
Susquehannockernas religion är tvivelaktigt. Likaså att den hos Björck,
och återgiven hos Edsman, avbildade ”Manettto” på den svenske
handelsmannens dörr skulle ha något med Susquehannockerna att
göra. De gamla texterna är mest andrahandskällor och kan inte skilja
Lenape och Susquehannocker åt. Manetto är ju det urtypiskt
algonkinska Manito, ett begrepp för både kraft, makt och med tillägget
Gitche för högguden. Det är snarast Lenapeföreställnigar som
återges.
En sammanfattning av texten ovan utan notapparat och bibliografi är:
Edsman, Carl-Martin
"Naturlig teologi" bland indianer och hos Linné : Svenskar och indianer i Nya Sverige. - 9 s.
= Sid. 189-197 i: EDSMAN, 1995.
1732 Jesper Svedbergs förkortade version av ”Svecia Nova…” kallad ”America Illuminata” publiceras. I den versionen saknas det mesta av det som rör indianerna.
Svedberg, Jesper
America illuminata / skrifwen och utgifwen af thes Biskop, Doct. Jesper Svedberg. - Skara : Moeller, 1732. - 162 s.
Modern utgåva:
Svedberg, Jesper
America illuminata / skriven och utgiven av desss biskop är 1732 ; med en inledning
av Robert Murray om biskopen som vägrade att glömma svenskarna på andra sidan havet. - Stockholm : Proprius, 1985. - 173 s : ill. - (Skrifter utgivna av samfundet Pro Fide et Christianismo ; 9)
Innehåller t ex brev från Eric Björck, Sandel,
Björck, Eric
Eric Björcks berättelse 1714. - 7 s.
= Sid. 66-72 i SVEDBERG, 1985.
Äv 1727.
Sandel, Andreas
Brev till Jesper Svedberg. - 1714. - 4 s.
= Sid. 95-98 i: SVEDBERG, 1985.
Äv. 1727.
1748 Linnélärjungen Per Kalm besöker kolonins gamla område.
1753 publiceras böckerna om Kalms stora resa i Nordamerika där han bl a beskriver indianerna och landet skring Delaware.
Kalm, Pehr
En resa till Norra America på Kongl. swenska Wetenskaps Academiens befallning och publici kostnad förrättad. - Stockholm : Lars Salvi.
D 1. - 1753.
D 2. - 1756.
D 3. - 1761.
D 4. - trycktes aldrig. Låg klar 1777 och förlorades vid brand i Åbo 1827.
Kalm, Pehr
Resa till Norra Amerika / Ånyo utgifven af Fredrik Elfving & George Schaumann ; med inledning af Georg Schaumann. - Helsingfors : Litteratursällskapet.
1. - 1904. - 400 s. - (Skrifter / utgivna af Svenska Litteratursällskapet i
Finland ; 66) Webbedition Archive.org
2. - 1910. - 390 s. - (Skrifter / utgivna af Svenska Litteratursällskapet i
Finland ; 93) Webbedition Archive.org
3. - 1915. 428 s. - (Skrifter / utgivna af Svenska Litteratursällskapet i
Finland ; 120) Webbedition Archive.org
[4]. - Tilläggsband. 1929. - (Skrifter / utgivna af Svenska
Litteratursällskapet i Finland ; 210)
Speciellt i del II sid. 168 ff om indianerna.
Numer är även hans resejournal publicerad:
Kalm, Pehr
Resejournal över resan till norra Amerika. - Helsingfors : Svenska litteratursällskapet i Finland.
D 1. - / utgiven av Martti Kerkkonen. - 1966. - 382 s. - ill. -
(Skrifter / utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ; 419)
D 2. - / utgiven av Martti Kerkkonen. John E. Roos - 1970. - 466 s. - ill. -
(Skrifter / utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ; 436)
D 3. - / utgiven av John E. Roos. Harry Kogerus. - 1985. - 424 s. - ill. -
(Skrifter / utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ; 525)
D 4. - / utgiven av John E. Roos. Harry Kogerus. - 1988. - 332 s. - ill. -
(Skrifter / utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ; 550)
1753 Anders Chydenius avlägger examen i Åbo under Per Kalms handledning. Disserationen är väl mer Kalms än Chydenius verk, såsom tydligen var brukligt. Ämnet för avhandlingen är indianernas barkkanoter och den eventuella nyttan av att införa dessa i Finland. [Näverkanoter är egentligen inte typiska för så sydliga folk som Lenaperna, men avhandlingen redovisas här likväl.]
Kalm, Pehr
Americanska näfverbåtar / beskrefna under Pehr Kalms inseende för magisterkransens erhållande utgifne och till allmänt ompröfvande öfverlämnade af Anders Chydenius. - Åbo : Merckell, 1753. - 6 s.
Ny utg. - Stockholm : Rediviva, 1971. - 6 s. - (Suecia rediviva ; 21)
Faks.
Annat som Kalm skrev vid hemskomsten:
Kalm, Pehr
Tankar om nyttan, som kunnat tillfalla vårt kjära fädernesland af des nybygge i America, fordom Nya Sverige kalladt. - Pres. P.Kalm. Resp. D.A.Backman. - Åbo, 1754.
Diss.
Kalm, Pehr
Beskrifning Huru Socker göres uti Norra America af åtskilliga slags trän / af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1751. - 17 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1751)
Vol 12 Sid. 143-159.
Kalm, Pehr
Beskrifning På hvad sätt dricka göres i Norra America af et slags Gran / af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1751. - 7 s. -( Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1751)
Vol 12 Sid. 190-196.
Kalm, Pehr
Beskrifning om Mays, Huru den planteras och skötes i Norra America, samt om denna Sädes-artens mångfaldiga nytta / af Pehr Kalm. Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1751. - 14 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1751)
Vol. 12 Sid. 305-318.
uppsatsen fortsättes med:
Kalm, Pehr
Beskrifning om Mays, Huru den planteras och skötes i Norra America, samt om denna sädes-artens mångfaldiga nytta / af Pehr Kalm. Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1752. - 20 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1752)
Vol. 13 Sid. 24-43
Kalm, Pehr
Norra Americanska Färge-örter. - Åbo. - 1763. - 8 s.
Diss. resp. E. Hallberg.
Behandlar kort indianernas användande av färg ; deras klädedräkt, kroppsmålning, tatuering och hur de framställer växtfäger.
Kalm, Pehr
Berättelse om Skaller-Ormen, samt de läkemedel, som i Norra America brukas emot dess stygn / Af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga vetenskapsakademien, 1752. - 12 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1752)
Vol 13 Sid. 308-319.
Kalm, Pehr
Beskrifning på de vilda dufvor, som somliga år i så otrolig stor myckenhet komma til de södra engelska nybyggen i Norra America / Af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga vetenskapsakademien, 1759. - 21 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1759)
Vol 20 Sid. 275-295.
Om Kalms resor:
Hollsten, Laura
Pehr Kalms skildring av resan till England och Amerika 1747-1751 - som global miljöhistoria. - 23 s.
= Sid.231-253 i: GLOBAL..., 2010.
Beijbom, Ulf
När Linnélärjungen Pehr Kalm återupptäckte Nya Sverige. - 21 s. : ill.
= Sid. 236 - 256 i: LINNÉ, 2006.
Sörlin, Sverker
Examinera Kamelhöet i öknarna : Fyra kontinenter - och ett heligt land. - 9 s. : ill : karta.
= Sid. 58-66 i: SÖRLIN, 2004.
Notiser om Kalms resande och forskande i Nordamerika:
Hollsten, Laura
Pehr Kalms skildring av resan till England och Amerika 1747-1751 - som global miljöhistoria. - 23 s.
Silander Hökerberg, Annika
Pehr Kalm (1716-1779. - 3 s.
= Sid. 43-45 i: SILANDER HÖKERBERG, 2000.
Svanberg, Ingvar
Indianernas öde. - 3 .s.
= Sid. 80-82 i: LINNEANER, 2006
[Kalm. Pehr]
Pehr Kalm / Inledning av Göran Schildt. - 61 s.
= Sid. 11-72 i: RESENÄRER..., 1960.
1759 Acrelius stora bok om de svenska församlingarnas historia i Amerika. Boken innehåller en hel del av värde om indianerna.
Acrelius, Israel
Beskrifning om de swenska församlingars forna och närwarande tilstånd uti det så kallade Nya Sverige sedan Nya Nederland, men nuförtiden Pensylvanien, samt nästliggande orter wid älfven De la Ware, Wäst-Yersey och New-Castle county uti Norra America / utgifwen af Israel Acrelius. - Stockholm : Harberg & Hesselberg, 1759. - 533 s.
Engelskspråkig digitaliserad text här!
Den siste svenske prästen i Delaware, vars dagbok gavs ut långt senare. Den innehåller föga om indianerna:
Collin, Nils, 1746-1831
Dagbok från New Jersey 1770-86 / Nils Collin ; med en inledning av Robert Murray om den siste enske prästen i Nya Sverige. - Stockholm : Proprius, 1988. - 160 s. : ill. - (Skrifter / utgivna av Samfundet Pro fide et christianismo ; 11)
1825
En doktorsavhandling i ämnet Nya Sverige
En doktorsavhandling i ämnet Nya Sverige publiceras. Bygger på manuskript och brev skrivna av Acrelius, Campanius, Rising, Björck, Rudman och Collin.
De colonia Nova Svecia in Americam Borealem deducta historiola. ... præside mag. Erico Gust. Geijer ... p.p. auctor Carolus David Arfwedson vestrogothus. In audit. Gust. die XIX nov. MDCCCXXV. / Geijer, Erik Gustaf, 1783-1847 (preses); Arfwedson, Carl David, 1806-1881 (respondent) ; Regiae Academiae typographi (tryckare). - Upsaliæ excudebant regiæ academiæ typographi. , 1825. - Latin [4], 34 s., 1 pl.-bl. Karta.
Avhandling om Nya Sverige. Texten på latin, men en del noter och källmaterial på svenska. Ytterst lite
om indianerna. - Fullext via Archive.org
Arfwedson betitlas grosshandlare, och hans amerikaintresse kom
senare att visas med boken ”Förenta staterna och Canada åren 1832,
1833 och 1834”
1844
Ett franskt häfte om Nya Sverigekolonin översätts.
Ternaux-Compans, H.
Underrättelse om den fordna svenska kolonien i Norra Amerika kallad Nya Sverige / översättning från franskan, med anmärkningar och tillägg af öfversättaren. - Stockholm : Ecksteinska boktryckeriet, 1844. - 40 s.
1875 En kortare artikel i kalendern SVEA
Nisbeth, Hugo
De första svenskarna i den nya verlden / af Hugo Nisbeth ; Med 2:ne teckningar af Rob. Haglund. - 10 s. : ill.
= Sid. 70-79 i:
Svea : Folk-kalender för 1876. - Stockholm : Bonnier, 1875. - 237 s. : ill.
Indianernas förekomst omnämns.
1876-1878 Odhner och Sprinchorn uppmärksammar det
gamla äventyret.
Odhners och Sprinchorns uppsatser anges vid olika tillfällen ha olika utgivningsår och förlag. Tidigast torde de ha publicerats som delar i häften av Historiskt bibliotek:
Odhner, C.T.
Kolonien Nya Sveriges grundläggning 1637-1642. - 39 s. DIGITAL UTGÅVA PROJEKT RUNEBERG
= Sid. [197]-235 i:
Historiskt bibliotek / utgifvet av Carl Silfverstolpe - Ny följd.
Första delen : Andra häftet. - Stockholm : Norstedt, 1876. - Pag.
s.145-305 + LIII-XCIII.
Sid. 223-232 avtryck av Johan Printz andra ämbetsberättelse 20 juni
1644.
Sid 233 avtryck av " Rulla oppå allt deedt Foclk, såsom vthi Nye
Swerigie ähro...1644."
Sprinchorn, Carl
Kolonien Nya Sveriges historia. - 102 s.
= Sid. [165]-267 i:
Historiskt bibliotek / utgifvet af Carl Silfverstolpe.
2 häftet. Stockholm : Norstedt,- 1878. - pag. 168-352 + XXXIII-LXIV.
Sid. 252-254 avtryckta brev på holländska av bl a Printz. Sid. 255
fördragstext med indianerna daterad juli 1654, Sid. 256-266 "Johan
Risings relation" daterad 13 juli 1654.
Senare uppgifter om utgivning:
Historiskt bibliotek. - III. - Ny följd. II. - 1878. - Stockholm : Klemmings antiqvariat, 1879. - 494 s.
4. - Odhner, C.T.
Kolonien Nya Sveriges grundläggning 1637-42. -
Historiskt bibliotek. - V. - Ny följd. II. - 1878. - Stockholm : Klemmings antiqvariat, 1879. - 494 s.
5. - Sprinchorn, Carl
Kolonien Nya Sverige historia. - 102 s.
= Sid. 165-266.
Kort om grundandet av Söderkomaniet och om kolonins första år även i:
Odhner, C. T.
[Sedan det af holländaren Wilh. Usselincx stiftade svenska Söderkomkpagniet…] - 7 s.
= Sid 299-305 i: Odhner, 1865.
1882 August Strindberg uppmärksammar det svenska kolonialförsöket. Så gör också Richard Bergström.
Strindberg, August
Svensken som utvandrare : Amerika. - 10 s.
= Sid. 69-78 i: STRINDBERG, 1882.
i:
Strindberg, August
Svenska folket i helg och söken, i krig och i fred, hemma och ute eller Ett tusen år af svenska bildningens och sedernas historia / med illustrationer af Carl Larsson m fl.
D 2. - Stockholm, 1882. - 480 s.
Flera senare utgåvor.
Bergström, Richard 1828-1893
2. Nya Sverige 1637-56. - 24 s.
= Sid. 55-78 i: BERGSTRÖM, 1882.
Visst inte ointressant uppsats med rikliga litteraturhänvisningar.
1911 Amandus Johnsson publicerar sitt stora verk om Delawarekolonin med dokument i faksimil som inte är publicerade i svenskt tryck.
[Johnson, Amandus
The Swedish settlements on the Delaware vol 1. - 1911.
The Swedish settlements on the Delaware. vopl 2 1911.]
Digital fulltext hos Internet Archie. Länkarna ovan. Ingår inte i den egentliga förteckningen då boken inte är utgiven i Sverige, men dokumenten är svenskspråkiga i många fall och finns ingen annan stans.
1938 vid 300årsjubileet gavs en hel del tryck ut, som redovisats inledningsvis. Under senare delen av 1900-talet likaså, vid hågkomst 1988 tex. Bland de senaste bidragen kan nämnas:
Dahlgren, S.
The rise and fall of New Sweden, governor Risingh's journal 1654-1655 in its historical context / Stellan Dahlgren and Hans Norman. - Uppsala : Univ. : Stockholm : Almqvist & Wiksell International, 1988. - 303 s. : ill. faks., kartor, tab. - (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis ; 27)
Sid. 127-287: Risingh's journal. Delvis parallelltext på svenska och engelska.
Om holländarna:
Åberg, Alf
Peter Stuyvesants stad. - 8 s.
= Sid. 115-122 i: ÅBERG, 1987.
Björck, Erik
Boethius, Bertil
Björck, Erik. - 6 s.
= Sid. 535-540 i: SVENSKT BIOGRAFISKT…4, 1924.
Campanius Holm, Johannes
Jacobsson, Nils
Campanius, Johannes Jonae Holmiensis. - 5 s.
= Sid. 259-263 i: SVENSKT BIOGRAFISKT…5, 1927.
Zamore, Karl Otto
Den svenske indianaposteln : berättelse om Nya Sverigeprästen Johannes Campanius och om Sveriges koloni i Amerika.
- Stockholm : Harrier, 1949. - 144 s. - (Bragd och hjältedåd ; 97)
Widén, Albin
De ha omvänt bara en indian men i övrigt ha de uträttat en del. - 23 s.
= Sid. 143-165 i: WIDEN, 1937.
Widén, Albin
Indianmissionärer på äventyr. - 11 s.
= Sid. 86-96 i: FLAMMANDE…, 1966.
Campanius, Unonius, Johannes Telleen, Oklahoma 1890-tal.
Hesselius, Gustav
Fur, Gunlög
Konsten att se. - 12 s.
= Sid. [83]-94 i: HISTORISKA…1997.
Om Gustav Hesselius, indianmålare, och hans bror prästmannen
Andreas.
Östlund, Lars
Indianmålaren från Folkärna. - 9 s. : ill.
= Sid. 22-30 i: VÄSTERÅS…,1990/1991.
Även sid [2]-[15] i: Svedenborgiana 1991:2.
Om indianmålaren Gustav Hesselius.
Östlund, Lars, 1971-
Hesselius - den bortglömda släkten : sju biografier om 1600-talsprästen Andreas Olai Hesselius och hans söner / sammanställda av Lars Östlund. - [Krylbo] : [L. Östlund], 1989. - [4] s., s. 7-157.
Printz, Johan
Mollstadius, Axel
Kommendanten på Jönköpings slott Johan Printz. – 33 s. : ill.
= Sid 50-82 i: Mäster Gudmunds gilles årsbok 1943.
Även ngt om Printz äventyr i med indianerna i Nya Sverige.
Mollstadius, Axel
Johan Printz’ släkt, familj och bo (Bilagor till artikeln, Kommendanten på Jönköpings slott Johan Printz publicerad i föregående årsbok). – 10 s. : ill.
= Sid. 66-75 i: Mäster Gudmunds gillers årsbok 1944.
Innehåller Johan Printz släkt (bl a om släktskapet med Rising) och Arvsskiftet efter Johan Printz)
Granander, Sven
Arvet skiftas efter Johan Printz och hans maka Maria von Lindstow : urkunder från Göta Hovrätts arkiv : Källor med fakta. – Mullsjö : Granander, 1988. – 57 s.
På sid. 17 Gehenge aff Indiansht myndt. Pällterij. Biörna huder. Wargskinsfälldh.
Elfving, Folke
Kring Johan Björnsson Printz. – Göteborg : Elfving.
Del 1: Familjen och ättlingarna. – 1986. – 48 s. : ill. (S. [1] – 48)
Del II : Om familjeporträtten. – 1988. – 53 s. : ill. (S. 51-104)
Granander, Sven
Biografi och släkthistoria över Delaware-guvernören Johan Printz. – Mullsjö : Granander, 1987. – 92 s. : ill.
Sandel, Andreas
Sandel, Andreas
Andreas Sandels dagbok 1701-1743 / bearbetad och försedd med kommentarer och förklaringar av Frank Blomfelt.
- Uppsala : Erene bok & musik, 1988. - 139 s.
Sandel, Andreas
Om […hedningarna som här finns i stor myckenhet…]. - 3 s.
= Sid. 81-83 i: SANDEL, 1988.
Jacobsson, Nils
Bland Svenskamerikaner och Gustavianer : ur Carl Magnus Wrangels levnadshistoria 1727-1786. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1953. - 324 s.: Litt.
Wrangel var en av de sista kyrkans män på Nya Sveriges område.
Han erhöll en mohawkirokesisk pipyxa av Sir William Johnson, något
som dock inte framgår av den här boken. Se:
Brunius, Staffan
Prosten Carl Magnus Wrangels betydelsefulla piptomahawk. - 2 s.
= Sid. 108-109 i: MED..., 2002.
Mohawk irokes.
Norberg, Otto
Svenska Kyrkans mission vid Delaware. - S 1759 SVAR
Övrig missionslitteratur med anknytning till lenaperna
Beatty, Charles, 1715?-72
Guds nådes werk bland hedningarna, första stycket, som innefattar en dag-bok, öfwer en twå ånaders resa, på gränsorne af Pensylvanien, först til de christne, och sedan til indianerne som bo wäster om Alegh-geny fjällen, jämte et bihang : om desze indianers seder och de försök, som til eras omwändelse från hedendomen redan blifwit gjorde; af Carl Beatty på engelska tryckt
1768, men nu genom samfundet Pro fide et christianismo i swenskan utgifwit samt med företal försedt. : Stockholm, tryckt hos Henr. Fougt 1772 Stora Nygatan, huset n:o 104. - Stockholm : Fougt, 1772. - 90 s. -(Pro fide et christianismo ; 1:6. 1772)
Penn, William
Fogelklou, Emilia
William Penn : en bok om samvete och stat. - Stockholm : Bonnier, 1935. - 322 s. : ill.
Kaeser, H.J.
Ett fredsförbund med indianerna. - 11 s.
= Sid. 100-110 i:
Kaeser, H.J.
”Det mystiska korsets” man : en berättelse om William Penn, grundaren av kväkarstaten Pennsylvania. - Stockholm : Harrier, 1945. - 157 s. - (Bragd och hjältedåd ; 53)
Herrnhutisk mission bland indianerna.
Loskiel, Georg Heinrich 1748-1814
Georg Hinrich Loskiels Historiske beskrifning, öfwer evangeliska brödernes miszions-arbete ibland indianerne uti norra America. Utgifwen i Barby 1789 / Öfwersättning [!]. - Stockholm : tryckt hos Joh, Christ. Holmberg, 1792. - [22], 228 s., s. 209-872. Oregelbunden paginering.
Frakturstil. Officiell redogörelse för missionsarbetet bland indianerna i
New York, Pennsylvania etc. Bl a Lenape.
Engelskspråkig digitaliserad utgåva här!
Engelsk utgåva i fulltext här! Andra format här!
Risler, Jeremias
Lefwernes-beskrifning öfwer biskopen uti den evangeliska brödra-kyrkan, August Gottlieb Spangenberg / författad af Jeremisas Risler ; öfwersättning från tyskan. - Stockholm : Holmberg, 1796. - 546 s.
Biskop Spangenberg 1704-1792, grundare av Moravian Church i
Amerika.
[Mähriska bröderna] Frakturstil.
Innehåller notiser om indianerna. Bl a "Begynnelsen till
Indian-Församlingen i Gnadenhütten. Underrättelse om de öfriga
troende Indianerne". = § 143 [247-249], otiser t ex på sid. 296 ff,
332 ff, 338 ff.
David Zeisberger 1721-1808.
Född i Mähren, missionär inom Brödraförsamlingen [Herrnhutarna]. Kom till New York 1755. Verksam bl a i indianbyn Gnadenhütten i Pennsylvania,[bl a delawarer], Friedenstadt [irokeser] och Schönbrunn [nära Lake Erie]. Författade en språklära och en ordbok över onondagaspråket samt en grammatik för delawarespråket.
Vormbaum, Reinhold
David Zeisberger, brödraförsamlingens missionär bland nordamerikas indianer och hans medarbetare / versättning från tyskan. - Stockholm : Evangeliska fosterlandsstiftelesen, 1871. - 158 s. - (Evangelisk missionshistoria uti lefnadsteckningar ; 14)
Lundahl, J.E.
David Zeisberger, den röde mannens vän. - Stockholm : Förbundet,
1918. - ? s. - Svenska Missionsförbudnet söndags-skolebibliotek Serie 1
Biografier ; 4)
Kalvinisterna : David Brainerd
Presbyterianen (kalvinisten) David Brainerd 1718-1747 kom ur det puritanska New England. Antogs som missionär i ett skotsk sällskap 1742. Han verkade i Massachussetts och sedan nere i New Jersey, men redan efter fem år hade strapatserna brutit den nitiske missionären. Han avled hemma hos kollegan Jonathan Edwards som tog hand om Brainerds dagboksanteckningar och utgav redan 1749 den välkända levnadsteckningen , vilken har varit en av väckelsehistorens inflytelserikaste skrifter (An Account of the Life of the Late Reverend Mr. David Brainerd). Redan under hans livstid publicerades hans mystiska erfarenheter, läror och resor som Mirabilia Dei Inter Indicos (1746) och Divine Grace Displayed (1746)
Edwards, Jonathan
Indianmissionären David Brainerds lefverne, beskrifvet hufvudsakligen efter hans dagbok / svensk bearbetning efter det engelska originalet / af presidenten Jonathana Edwards. - Stockholm : Stockholms Missionsförening,1862. - 216 s : karta.
Page, J.
David Brainerd, nordamerikanska indianernas apostel / av Jesse Page ; översättning från engelskan. - Stockholm : Filadelfia, 1919. - 137 s.
Orig:s titel: David Brainerd, the apostle to the North American indians.
Ny omarbetad uppl. - Stockholm : Filadelfia, 1948. - 154 s. - (Kämpar
i Guds här ; 4)
Vormbaum, Reinhold
David Brainerd, aposteln bland indianerna i Pennsylvanien och New-Jersey / öfversättning från andra tyska upplagan. -
Stockholm : Evangeliska fosterlands-stiftelsen, 1863. - 67 s. - (Evangelisk missionshistoria uti lefnadsteckningar ; 6)
Essell, Frank Th. [pseud för Samuel Gustav Gullberg]
Indianernas vite vän. - Stockholm : Harrier, 1944. - 92 s. - (Bragd och hjältedåd ; 10)
Romantiserad biografi om David Brainerd.
- Ny bearb. uppl. - Han vågade livet : berättelsen om indianernas vite
vän David Brainerd / av Frank Th. Essell. - Vällingby : Harrier, 1977.
- 92 s. - (Harriers ungdomsböcker).
Rudeskog, Axel
En herrens eldslåga : Blad ur indianmissionären David Brainerds dagbok - Stockholm : Svenska Missionsförbundet, 1933. - 71 s.
Westin, Gunnar
Indianmission och negerslaveri. - 12 s.
= Sid. 201-212 i: WESTIN, 1931.
H.L.L [Borthwick, Jane]
Nordamerika : andra kapitlet : de röda indianerna. - David Brainerd. - 10 s.
= Sid. 32-41 i: H.L.L., 1874.
ÖSTRA SKOGSLANDET
ATLANTKUSTEN : SYDLIGA ALGONKINER
SÄRSKILDA GRUPPER
Powhatan
Den dominerande indiangruppen i området var det s k Powhatanförbundet. En för Nordamerika ovanlig politisk sammanslutning av stammar.
Birket-Smith, Kaj
Powhatan och Pamlico : halvåkerbrukare, majsen. - 21 s.
= Sid. 149-169 i: BIRKET-SMITH, 1959.
Hagberg, Viktor
Kejsaren av Virginia och hans folk. - 49 s.
= Sid. 29-77 i: DE RÖDA..., 1964.
Sahlberg, Bertil
Opechancanough ca 1545-1644. - 4 s.
= Sid. 175-178 i: NYA..., 1990.
Kolonialhistoria
Andersson, J.G.
Engelsmännen kolonisera i Nordamerika. - 28 s.
= Sid. 485-512 i: ANDERSSON, 1953.
Beckman, Leif
Engelsmännens första koloniseringsförsök. - 9 s.
= Sid. 3-12 i: BECKMAN, 1951.
Leithäuser, Joachim G.
[Engelska koloniförsök i Virginia, John Smith, Pocahontas, Powhatan]. - 18 s.
= Sid. 198-215 i: LEITHÄUSER, 1954.
= Sid. 218-235 i: LEITHÄUSER, 1965.
Dumrath, O.H.
Det engelska kolonialrikets början. Sir Walter Raleigh. Virginiakompaniet. - 8 s.
= Sid. 499-506 i: DUMRATH, 1923.
Dumrath, O.H.
Franska protestanter i Nordamerika : Fransmännen i Florida och Carolina. De franska kolonisternas kamp och undergång. - 23 s.
= Sid. 381-403 i: DUMRATH, 1923.
Sigsgaard, Jens
Virginia. - 3 s.
= Sid. 29-31 i: SIGSGAARD, 1948.
En biografi över sir Walter Ralegh, initiativtagare till de första virginiakolonierna är:
Sjögren, Gunnar
Walter Ralegh : den siste elisabetanen. - Stockholm : Askild & Kärnekull, 1975. - 244 s. : ill.
Särskilt sid 37-48.
På uppdrag av Sir Walter Ralegh sändes expeditioner till det blivande Virginia i syfte att anlägga en engelsk koloni där. Den första resan 1584 var väl mer att betrakta som en rekognoscering. Redan nu förde man emellertid två indianer med tillbaka till England.
Sebag Montefiore, Simon
Walter Raleigh : Koloniserandet av Virginia. - 3 s. : ill.
= Sid. 108-110 i: SEBAG MONTEFIORE, 2009.
1584 Amadas expediton
Amadas, Philip
Jungfruligt land : ur första resan till Virginias kust 1584 / Philip Amadas och Arthur Barlow ; översättning av Lars Bjurman. - 6 s.
= Sid. 369-374 i: STORA RESENÄRER..., 1963.
Utdrag ur originalet: I principal Navigations, Voyages, Traffiques and Discoveries of the
English Nation. Vol. VIII / utg. av Richard Hakluyt.
[Secotan och Pomeiko- (Pamlico-) indianer]
1587 Roanokekolonin
Under nästa expediton till Virginien lämnades en grupp kolonister på ön Roanoke. När skeppen senare återvände var de kvarlämnade mystiskt försvunna. Endast en ristning i ett träds bark återstod. Där kunde man bara läsa: ”Croatan”.
Den förlorade kolonin. - 5 s.
= Sid. 51-55 i: VAD HÄNDE...1992.
Powhatan. Roanoke. Croatan.
Begg, Paul
Försvunna försvinnanden. - 3 s.
= Sid. 54-56 i: GÅTFULLA..., 1987.
+ Broberg + En till
Med den expedition som landsatte Roanokekolonisterna fanns en viss John White. Han återvände emellertid till England. Förmodligen är det samma John White som en kortare tid var Raleghs guvernör för kolonin, och den John White som senare blev känd för sina akvareller av flora och fauna, samt inte minst sina återgivningar av den indianska vardagen i området. Akvarellerna publicerades ursprungligen som illustrationer till Thomas Hariot’s ”Briefe and True report of the New Found land of Virginia”, 1588.
Richard Hakluyt (1522-1616) var en engelsk geograf och kompilator av reseskildringar och som sådan gav han ut många värdefulla tidiga berättelser om det nya landet Amerika. Samtidigt inspirerade han den tyske gravören och förläggaren Theodor DeBry (1528-1598) att börja utgivandet av ”Collectiones Peregrina-tionum in Indiam Orientalem et Indiam Occidentalem” i 25 folioband 1590-1634. Denna illustrerade samling av reseskildringar på latin fullföljdes av DeBry’s son Johannes (1561-1634) och detta är orsaken till att John Whites akvareller så ofta ses som kopparstick med källhänvisnigen ”efter De Bry”.
Några av de ursprungliga akvarellerna finns fint återgivna i:
[White, John]
Bildavsnitt : De första amerikanerna. - 10 s.
= Sid. 127-136 i: HALE, 1966.
Steensgaard, Niels
Erövringen av Nordamerika. - 18 s.
= Sid. 194-212 i: BRA...9, 1985.
Kopparsticken är vanligt förekommande i litteraturen, så t ex hos Birket-Smith, 1959.
Pocahontaslegenden
John Smith (1580-1631) var en av grundarna av den första permanenta engelska kolonin i Virginia, Jamestown 1607. Aktiv som upptäckare och insamlare av livsmedel från indianerna, skall han ha tillfångatagits och dömts till döden av hövdingen Powhatan, , men dramatiskt räddats sgenom ingripande av hövdingens dotter Pocahontas. Historien som Smith berättar i olika böcker finns inte med i hans första skrifter 1608, utan återfinns först i bok 3 kap 2, i hans ”Generall Historie of Virginia, New England, and the Summer Isles” 1624. Sanningshalten i berättelsen har därför ibland ifrågasatts. Pocahontas själv är dock en högst historisk gestalt. 1613 hölls hon som gisslan i Jamestown, och blev här omvänd dtill kristendomen samt sedermera gift med John Rolfe, med vilken hon som Rebbecca Rolfe besökte England 1616 och dog där året efter. Många kända familjer lär räkna sin härkomst från henne.
Ett par biografiska notiser om Pocahontas:
Sahlberg, Bertil
Pocahontas ca 1595-1617. - 3 s.
= Sid. 137-139 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 189-191 i: NYA..., 1990
Stingl, Miloslav
Romansen mellan indianhövdingens dotter och den brittiske kaptenen. - 9 s.
= Sid. 12-20 i: STINGL, 1979.
En liten förhållandevis saklig bok för barn:
Lindström, Jonathan
Pocahontas. - Stockholm : Bonnier utbildning, 2007. - 24 s. : ill. - (Koll på)
Häftet speglar också intresset för jubileet Jamestown 400 år (och européernas första fasta fotfäste i Nordamerika)i Sverige. Någon tidskriftsartikel och så den här boken då!
Ett par romantiserade biografier är:
Garnett, David
Pocahontas eller Den sköna indianprinsessan från Virginien / översättning av Estrid Linder. - Stockholm : Bonnier, 1934. - 314 s.
Orig:s titel: Pocahontas or the nonpareil of Virginia.
Watson, Virginia
Indianprinsessan Pocahontas / översättning av Estrid Linder ; med teckningar av Axel Hamborn. - Stockholm : Norstedt, 1925. - 243 s. : ill.
Orig:s titel: The princess Pocahontas.
Andra återgivningar av legenden är:
Arfwedson, Carl David
Pocahontas. - 34 s.
= Sid. 127-160 i:
[Arfwedson, Carl David]
Scener i Nordamerika : ur en svensk resandes minnesbok. - Stockholm : Hierta, 1836. - 256 s.
Kassman, Stig
Pocahontas indianprinsessan. - 20 s.
= Sid. 149-168 i:
Kassman, Stig
Sagor från västern / samlade och berättade av Stig Kassman ; illustrationer Erik Prytz. - Stockholm :
Svensk läraretidning, 1964. - 167 s. : ill. - (Saga ; 466)
Ett par historiskt inte särskilt historiskt korrekta Disneyvarianter på legenden finns:
Disney’s Pocahontas / bearbetad från filmen av Gina Ingoglia ; illustrerad av Franc Mateau ; översatt av Monica Lövström.
- Malmö : Richter, 1995. - 95 s. : ill. - (Disney’s sgoböcker)
Orig:s titel: Pocahontas.
Flera variantutgåvor samma år.
Rent skönlitterärt utnyttjad är historien i:
Marshall, Edison
Det stora äventyret / från engelskan av Sten Söderberg. - Stockholm : Ljus, 1944. - 506 s.
Orig:s titel: Great Smith.
2. uppl. - Stockholm : B.Wahlström, 1955. - 320 s.
Shakespeare och indianerna.
Första gången nordamerikas indianer omtalas i engelskspråkig skönlittertur är sannolikt i ett par av William Shakespeares dramer. I ”Konung Henrik den åttonde”, akt 5 scen 4 [skriven 1610, uruppförd 1613], utbrister portvakten angående en folksamling: ”Vad skall ni göra annat än att slå ner dem dussintals? Är det här någon exercisplats? Eller har det kommit någon utländsk indian duktigt utrustad till hovet, efter kvinnfolken så tränga på”. [Hagbergs översättning].
I sagospelet Stormen [The Tempest, första gången uppfört 1611] låter Shakespeare Trinculo yttra: ”Om jag nu vore i England...Där vill man inte ge ett runstycke för att hjälpa en lam tiggare, men ger ut tio för att se en död indian”. [Akt 2 scen 2, Hagbergs översättning].
Citaten speglar det faktum att tidiga sjöfarare vid åtskilliga tillfällen hade kidnappat indianer eller på annat sätt förmått dem följa med på den vådliga resan över Atlanten. På Shakespeares tid torde det vara Amadas och Barlows expedtion med destination Virginien, snarare än vad som ofta angetts Frobishers, som var de skyldiga. Frobisher hade emellertid fört med sig några eskimåer till London, med kajaker och allt.
I övrigt handlar ”Stormen” egentligen inte alls om indianer, men erkannerligen initierar Shakespeare här med rollfiguren Caliban debatten som förts genom sekler om naturmänniskans karaktär, och naturfolken som prototyper för ett ursprungligt liv. Den debatten kom utan tvekan att i mycket koncentreras till just den nordamerikanske indianen.
En viktig händelse som inspirerat till utformingen av ”Stormen” hade också anknytning till Virginiakolonin. Det gäller amiral Somers skeppssbrott vid Bermudaöarna i juli år 1609 med fartyget ”Sea-venture” som hade engelska kolonister ombord, på väg till Jamestown i Virginien. Efter tio månader som skeppsbrutna på öarna kom de till sin destination i maj 1610. Ryktet om förlisningen och räddningen nådde England samma år, och gav upphov till ett antal småskrifter om händelsen, varav de viktigaste och mest kända är Sylvester Jourdains ”A discovery of the Bermudas, otherwise called the Isle of divels”, samt William Stracheys ”Repertory...”, vilka båda gavs ut under året 1610. Shakespeare förlade dock ”Stormens” geografi till Medelhavet. Så sent som 1921 hade Stormen” premiär i Sverige.
Andra romaner med motiv från den första kolonisationen av Virginia (även om indianernas roll inte är så framträdande) är:
Fletcher, Inglis
Så föddes en nation / från engelskan av Gustaf Witting. - Stockholm : Ljus, 1941. - 742 s.
Orig:s titel: Raleighs eden.
Fletcher, Inglis
Falken och rosen / från engelskan av Aida Törnell. - Stockholm : Ljus, 1950. - 544 s.
Orig:s titel: Roanoke hundred.
Raleigh, Grenville, John White.
Fletcher, Inglis
Ärans kavaljerer / översättning av Gunnar Hagwall. - Stockholm : Ljus, 1955. - 296 s.
Orig:s titel: Bennett’s welcome.
Johnston, Mary
Det jäser i Virginien : historisk äventyrs-roman / bemyndigad översättning från engelska av Josef Almqvist. - Stockholm : B.Wahlström, 1946. - 254 s. - (Gröna cirkel-serien)
Orig:s titel: Prisoners of hope.
Johnston, Mary
Konungens myndling : historisk roman / översättning från engelska av Gösta Högelin. - Stockholm : B.Wahlström, 1943. - 255 s. - (Gyllene serien)
Orig:s titel: To have and to hold. 1900.
Jamestown,Powhatanindianer,Opechancanough.
ÖSTRA SKOGSLANDET :
DE STORA SJÖARNAS OMRÅDE OCH OHIO-DALEN.
Allmänt
Underhill, Ruth
Calumetfolket : stammarna vid Stora sjöarna och övre Mississippi. - 28 s.
= Sid. 122-149 i: UNDERHILL, 1957.
LaFarge, Oliver
Folken som bodde i wigwamer. - 14 s.
= Sid. 52-65 i: LAFARGE, 1964.
Hoxie, Frederick F.
De stora sjöarna : att vinna tillbaka "skogens skörd". - 2 s.
= Sid. 74-75 i : Bra böckers encyklopedi... 10. - 1996.
1900-talet.
SÄRSKILDA GRUPPER
Algonquin
Richardson, Boyce
Stenbrons folk hänvisade till Brundtland. - 12 s.
= Sid. 62-73 i: STIGFINNARE, 1995.
Om nutida exploatering av Algonquinland, men också en del om
gruppens historia m m.
Chippewa Se: Ojibwa
Fox Se: Sauk & Fox
Illinois
Zitomersky, Joseph
French Americans - native Americans in eighteenth-century French colonial Louisiana : the population geography of the Illinois Indians 1670s-1760s : the form and function of French - native settlement relations in eighteenth-century Louisiana-. - Lund : Lund University Press : Bromley : Chartwell-Bratt, 1994. - 412 s. : diagr., kartor, tab. - (Lund studies in international history : 31)
Kickapoo
Strand, Björn
Kickapoo. - 26 s.
= Sid. 81-106 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
John Hunter kom att växa upp bland Kickapooindianerna som tagit honom tillfånga, men mer kom han att leva bland präriens bofasta stammar Kansa och Osage:
Hunter, John Dunn
Minnesteckningar rörande en fångenskap bland indianerna i Nord-America, ifrån barndomen till nitton års ålder; jemte en skildring af invånarnes character och seder samt jordens, klimatets och vegetationens beskaffenhet i landet wester om Mississippi / af Joh. D. Hunter. - Mariefred : Collin, 1826. - 320 s.
Orig:s titel: Memoirs of a captivity among the indians of North
America, from childhood to the age of nineteen; with anecdotes
descriptive of their manners and customs, to which is added some
account of the soel, climate and vegetable productions of the
territory westward of the Mississippi. 1823.
Ett par självbiografier av uppbygglig andlig karaktär från vår egen tid:
Stafford, C[rying] W[ind]
Crying Wind / Illustrationer Crying Wind Stafford ; översättning: Kerstin Gårdsjjö. - 4. uppl. - Örebro :
Libris, 1987. - 169 s. : ill.
Orig:s titel: Crying Wind. 1977.
Stafford, C[rying] W[ind]
Solblomman : [Crying Winds nya liv] / översättning Kerstin Gårdsjö. - Örebro : Libris, 1982. - 178 s.
Orig:s titel: My searching heart. 1980.
Andra delen av hennes självbiografi som börjar med "Crying Wind".
Miami
Hagberg, Viktor
Little Turtle : röd frihetskämpe - blekansiktenas vän. - 35 s.
= Sid. 49-84 i: SPÅR..., 1965.
Linderholm, Helmer
Indianernas största seger : slaget vid Wabash 1791. - 11 s.
= Sid. 60-70 i: AMERIKA..., 1977.
= Sid. 159-169 i: LINDERHOLM, 1983.
Ngt reviderad text 1983.
Sahlberg, Bertil
Little Turtle ca 1750-1812. - 3 s.
= Sid. 107-109 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 147-149 i: NYA..., 1990.
Glover, John
Räddad från bålet. - 7 s.
= Sid. 180-186 i: ÄFVENTYRENS VERLD. - 1889.
= Sid. 97-103 i: ÄVENTYRENS VÄRLD. - 3. - 1962.
Miameez, Shawnee 1782.
Ojibwa [Chippewa]
En god sammanfattning av Ojibwas historia kan vi läsa i:
Strand, Björn
Kampen om rissjöarna. - 21.
= Sid. 128-148 i: KRIGSÖRN..., 1971.
Övriga uppsatser om Ojibwas.
Se även under ”Svenskar och indianer”, nedan.
Kjellberg, Erik
Händelser bland lenape och ojibwa i Kanada. - 20 s.
= sid. 250-269 i: INDIANSK..., 1979.
1900-tal.
[Long, John]
Bland Canadas Wildar anstälde Resor / utgifne af Le Long...158 s.
= sid. 1-158 i: HEARNE, 1798.
Orig:s titel: J. Long’s Voyages and Travels...1791.
Paginering oegentlig. Föregås av Hearnes resa. Long var handelsman
bland irokeser och ojibwas vid missionsstationen Oka, Lake of Two
Mountains i Quebec. Huvuddelen av indianerna här var egentligen en
grupp ipissing-Ojibwa som efter att ha försökt kontrollera
handelsvägen vid Lake Nipissing, krossats av irokeserna 1650. Här
blandades i sinom tid denna grupp Nipissing-Ojibwa med de kristnade
irokeser som missionsbyn upprättats åt.
Några böcker som på sin tid väckte stor uppmärksamhet var ”ojibwaindianen” Gråa Ugglans. Han var egentligen ingen indian utan född i Skottland under namnet Archie Belaney. Men levde bland Ojibwas gjorde han tillräckligt länge för att ge en god bild av dem i sina böcker. En bestående insats för att rädda den då utrotningshotade bävern i Canada tillhör hans meriter.
Gråa Ugglan (Wa-sha-quon-asin)
Min vän bävern / översättning från engelskan av Thorsten W. Thörngren ; med 30 illustrationer varav 11 teckningar av författaren. - Stockholm : Geber, 1935. - 220 s. : ill.
Orig:s titel: Pilgrims of the wild.
Gråa Ugglan (Wa-sha-quon-asin)
Barn och bävrar / med illustrationer och vinjetter av författaren ; översättning från engelskan av Thorsten W. Törngren. - Stockholm : Geber, 1936. - 206 s. : ill.
Orig:s titel: The adventures of Sajo and her beaver people.
Egentligen en ungdomsroman, men boken innehåller också en ordlista
på ojibwaspråket..
Gråa Ugglan (Wa-sha-quon-asin)
Det övergivna blockhuset : berättelser från det nordliga Kanada / av Gråa Ugglan (Wa-Sha-Quon-Asin) ; till svenska av Johan O. Lilliehöök. - Stockholm : Geber, 1939. - 318 s.
Orig:s titel: Tales of an empty cabin.
Levi-Strauss, Claude
[Om Ojibways klansystem]. - 7 s.
= Sid. 29-35 i: LEVI-STRAUSS, 1969.
Utas, Gudrun
Elliot Lake. - 8 s.
= Sid. 26-33 i: UTAS, 1994.
Uranbrytning på Ojibwas land, Ontario.
Åberg, Lars
Gula sidorna. - 21 s.
= Sid. 158-178 i: ÅBERG, 2002.
Ett kapitel om ojibwa aktivisterna Clyde och Vernon Bellecourt, om
indianerna på 2000-talet AIM och bingopalats.
Holmér, Nils M.
The Ojibway on Walpole Island, Ontario : [a linguistic study]. - Uppsala : Lundequistska bokhandeln, 1953. - 91 s. - (Upsala Canadian studies ; 4)
Åberg, Lars
Gula sidorna. - 21 s.
= Sid. 158-178 i: ÅBERG, 2002.
Olsson, Olof
Grannar med indianer 5 s.
= sid. 75-79 i EMIGRATION, 1968 (1966). (Indianer nämns även sid 52 , 54,55 ,
97,98, 102,103,112.)
Kontakter med chippewas i Minnesota kring 1880.
Constantin-Weyer, M[aurice]
En man ser tillbaka på sitt liv / autor. övers. av Axel Claeson. -
Stockholm : Tiden, 1929. - 245 s.
Orig:s titel: Un homme se penche sur son passé.
Constantin-Weyer, M[aurice].
En man ser tillbaka på sitt liv / Av M. Constantin-Weyer ; Till svenska av Axel Claësson. - Stockholm : Åhlén & Söner, 1933. - 287 s. - (De sexton böckerna ; 14)
Orig:s titel: Un homme se penche sur son passé.
Sidhänv. till utg. 1933.
Till de översatta "sanna" nordlandsberättarna hör fransmannen
Maurice onstantin-Weyers "En man ser tillbaka på sitt liv".
I huvudsak utgör boken tre episoder där indianer figurerar.
Inledningen beskriver CW:s äventyr som cowboy och hästsmugglare
vid kanadensiska gränsen tillsammans med halvindianen Napoleon
Brazeau (halvblodssioux? s. 73). Tiden är sent 1800-tal och införandet
av taggtråd på prärierna stoppar vidare hästaffärer över gränsen.
Episod två utspelas norr om Edmonton bland chipewyanindianer i
gränslandet till tundran. CW som inte drar sig för att sälja sprit
(s.99-100) till indianerna i utbyte mot pälsverk i konkurrens med HBC
och Revillon freres. Kort möte med chipewyaner och mer om den
strapatsfyllda hemfärden under vilken hans kompanjon omkommer.
En tredje episod utspelas bland chippeways (ojibwas) i östra Kanada
(norra Ontario) s. 255 ff. Kanotbygget (s 277 ff) verkar en smula
besynnerligt och den tragiska upplösningen märklig i en berättelse likt
många andra likartade berättelser berättas av en kraftkarl med
enormt självförtroende (undantaget vad kärleken beträffar). Synen på
indianerna är emellertid för tiden sansad för att inte säga tidvis
nyanserad. Ändå konstaterar förf. att indianerna är "dömda
att försvinna inför den vita rasens segertåg" "I denna strid hade en
hel ras försvunnit". (s. 261) "Det var chippewayindianerna som levde
är De äro de skickligaste jägare och kanotroddare som finnas"
(s 268). Som vanligt alltså en berättelse som svårligen kan
kontrolleras och som till slut utmynnar i en personlig hämndberättelse i
vildmarken, med ett tragiskt slut.
Erdrich. Louise
Blåskrikans dans : ett födelseår / Översättning Susanne Sinclair. - Tygelsjö : Kentaru, 1998. - 222 s.
Orig:s titel: The Blue Jay's Dance : A Birth Year. 1995.
En ojibwaförfattares betraktelse kring moderskap och barn.
1900-talet.
Knopff, Bradley D.
Reservation preservation : Powwow dance, radio, and the inherent dilemma of the preservation process / Bradley D. Knopff. - Lund : Departement of Sociology [Sociologiska institutionen], Univ., 2001. - 218 s. : ill. - Lund dissertations in Sociology, 1102-4712 ; 37.
Diss.
Pine Ridge Lakota Turtle Mountain Ojibwa mm. Lokalradion och
powwowdansandets betydelse för den indianska identiteten.
Svenskar och ojibwas
Grannar med indianer. - 5 s.
= Sid: 75-79 i: EMIGRATION..., 1966.
Svenskar och Ojibwas i Minnesota efter 1870. (Indianer nämns även sid 52 , 54,55 ,
97,98, 102,103,112.)
Hedblom, Folke
Från Älvdalen i Mellanvästern av Folke Hedblom och Gunnar Nyström. - 10 s.
= Sid. 97-106 i: EMIGRATION...1966.
1890-talet Mille Lacs-området i Minnesota. Korta notiser. Indianbarn
som talar Älvdalsmål (s 99) och om indianer på Älvdalsmål s. 102-103.
Antagligen ojibwa.
Widén, Albin
Svenskar och indianer. - 18 s.
= Sid. 41-58 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Ojibwas s. 50-58.
Widén, Albin
Den svenske indianen. - 7 s.
= Sid. 108-114 i: RÖD..., 1963.
Om Jacob Fahlström och chippewas.
Widén, Albin
Hur svenskar och indianer förstod varandra. - 9 s.
= sid. 138-148 i: STRIDSYXA..., 1968.
Widén, Albin
Svenskar och indianer i Wisconsin. - 11 s.
= Sid. 138-148 i: RÅDSELD..., 1969.
Ojibwa och Winnebago ; Fahlström, Unonius, Erik Pettersson.
Widén, Albin
Indiantraditon i svenskbygd. - 12 s.
= Sid. 172-182 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
Widén, Albin
Med indianer som grannar. - 26 s.
= Sid. 75-100 i: WIDEN, 1972.
Widén, Albin
Svenskar och ”Pitchi-bucketi”-indianer. - 8 s.
= Sid. 137-144 i: STRIDEN..., 1975.
Mer anekdotiskt material
ANDERSSON, DAN - Sverige 1888-1920
Andersson, Dan
Chi-mo-ka-ma : berättelser från Norra Amerika. - Göteborg : Zinderman, 1978.- 107 s. - (Dan Andersson-sällskapets skrifter ; 12)
Originalupplaga 1920.
Andersson, Dan
Dan Anderssons amerikaår med Chi-mo-ka-ma/ företal och kommentarer av Mats Grudd ; illustrationer till Chi-mo-ka-ma av Torsten Århem. - Malung : Dalaförlaget, 1975. - 150 s. : ill.
Andersson, Dan
Vildmarksliv : upplevelser på canadiska gränsen / [illustrationer: Börje Axelsson]. - [Göteborg : Konstindustriskolan]. - 1973. - 44 s. : ill. - (Tre berättare).
Vildmarksliv publicerades ursprungligen i göteborgs journalisternas
organ “Mässhaken“. Dan Andersson vistades i USA och Canada i
ungdomen. Härifrån fick han intryck som senare bearbetats i dikter och
romaner. Indianerna spelar en underordnad roll. Hans stil i dessa verk
har jämförts med westernberättarnas.
ANDERSSON, IVAR - Sverige
Andersson, Ivar
Berättarkungen : Ivar Anderssons amerikahistorier / i urval och med inledning av Ulf Beijbom. - Växjö : Emigrantinstitutets vänner, 1992. - 271 s. - (Emigrantinstitutets vänners skriftserie ; 4)
Innehåller:
Andersson, Ivar
Alexander den store av Minnesota. - 13 s.
= Sid. 157-169 i: ANDERSSON, 1992.
Kort episod med indianer.
Andersson, Ivar
Arrowheads jätteälg. - 5 s.
= Sid. 123-127 i: ANDERSSON, 1992.
Ojibwa (Chippewa) indianer
Andersson, Ivar
Björnhistorier. - 4 s.
= sid. 128-131 i: ANDERSSON, 1992.
Andersson, Ivar
Den försmådda indianbruden. - 4 s.
= Sid. 100-103 i: ANDERSSON, 1992.
Ojibwa (Chippewa) indianer.
Andersson, Ivar
Möte med en indiansk smålänning. - 6 s.
= Sid. 114-119 i: ANDERSSON, 1992.
Oscar Andersson, till hälften chippewa, till hälften smålänning.
Ottawa
Hagberg, Victor
Den röde Napoleon. - 30 s.
= sid. 66-95 i INDIANKLUBBENS..., 1962.
Englund, Erik ”Uncas”
Pontiac och kriget vid sjöarna. - 51 s.
= Sid. 79-129 i: ENGLUND, 1969.
Sahlberg, Bertil
Pontiac ca 1720-1769. - 3 s.
= Sid. 73-75 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 131-143 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 193-195 i: NYA..., 1990.
Sauk & Fox
1832 Black Hawks krig
Allvén, Kurt
Sauker och rävindianer - Svarta Hökens krig. - 21 s.
= Sid. 87-107 i: RÖD..., 1963.
Eriksson, Tommy
Sammanbrottet vid Bad Axe. - 10 s.
= Sid. 21-30 i: ERIKSSON, 1985.
Wennersten, Lars
Black Hawk 1767-1838. - 3 s.
= Sid. 9-11 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 15-17 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 27-29 i: NYA..., 1990.
Sagans vandringsväg. - 1 s.
= s. 204 i: FOLKSAGOR, 1987.
Faktablad om Fox (Räv-)indianerna.
Ekendahl, Staffan
[Om Abraham Llincolns deltagande i Black Hawks krig. - 2 s.
= Sid. 38-39 i: EKENDAHL, 2011.
1912 Jim Thorpe, Saukindian och känd olympier.
Isaksson, Christer
...favoriter ; James Thorpe. - 8 s.
= Sid. 197-204 i: ISAKSSON, 2011.
Ahlbom, Bengt
Jim Thorpe - förstummade världen 1912. - 4 s.
= Sid. 153-156 i: AHLBOM, 1992.
Ahlbom, Bengt
Indian på kolstybben. - 3 s.
= Sid. 28-30 i: SVAR..., 1971.
Lindhagen, Sven
Jim Thorpe. - 3 s.
= Sid. 36-38 i: LINDHAGEN, 1952.
Löfgren, Svante
Jim Thorpe : stockholmsolympiadens hjälte som vann och ändå förlorade. - 5 s.
= Sid. 307-311 i: BRAGDERNAS..., 1949.
Olsheden, Jan
Den diskade indianen. - 2 s.
= Sid. 204-205 i: OLSHEDEN, 1978.
Shawnee
Shawneeindianernas placering inom kulturområdenas konstgjorda gränser är vansklig ,men då de rent historiskt spelat en framträdande roll också inom ramarna för sjöalgonkinernas domäner, och samverkat med dessa, behandlar vi dem här. Shawnee är ett egendomligt folk också genom att de är historiskt välkända och figurerar i mängder av pojkböcker och indianromaner, men kulturellt och socialt är de anonyma, i etnografisk facklitteratur intar de en undanskymd plats. Ändå var två av indianhistoriens mest betydelsefulla personligheter shawneer: politikern och stridsledaren Tecumseh och hans bror profeten Tenskwatawa.
Hagberg, Viktor
Tecumseh - Nordamerikas störste indianhövding. - 24 s.
= Sid. 59-82 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Englund, Erik ”Uncas”
Tecumseh - shawneernas panter. - 44 s.
= Sid. 130-173 i: ENGLUND, 1969.
Kottenkamp, Frans
De första nybyggarne i Nordamerikanska Vestern : Daniel Boone och hans följeslagare eller Kentuckys grundläggning : Tecumseh och hans broder / översättning [från tyska]. - Örebro : Lindh, 1857. - 572 s.
Orig:s titel: Die ersten Amerikaner im Westen. 1855.
Durschmied, Erik
En krigare vid namn Tecumseh : 5 oktober 1813. – 15 s.
= Sid. 77-91 i: DURSCHMIED, 2002.
Sahlberg, Bertil
Backwoodsmännen och Daniel Boone. - 48 s.
= Sid. 19-66 i: DE TOG..., 1980.
Beckman, Leif
Daniel Boone och Kentucky. - 13 s.
= Sid. 12-24 i: BECKMAN, 1951.
Hagberg, Viktor
Tah-ga-jute : den fredsälskande irokeshövdingen. - 28 s.
= Sid. 16-43 i: STRIDSYXA..., 1968.
Även om shawneehövdingen Cornstalk och striden vid Great Kanawha 1774.
Sahlberg, Bertil
Tecumseh ca 1768-1813. - 3 s.
= Sid. 101-103 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 189-191 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 245-247 i: NYA..., 1990.
Tecumseh hävdar den röde mannens rätt gentemot den vite. - 1 s.
= Sid. 260 i: VÄRLDENS BÄSTA TAL..., 1962.
Tecumseh, Shawnee-hövding. - 1 s.
= Sid. 39 i: OLSHEDEN, 1978.
Tal.
Ljungdahl, Axel
Tenskwatawa. - 3 s.
= Sid. 56-58 i: LUNGDAHL, 1969.
Sahlberg, Bertil
Tenskwatawa ca 1775-1837. - 3 s.
= Sid. 105-107 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 193-195 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 249-251 i: NYA..., 1990.
Sahlberg, Bertil
Daniel Boone 1734-1820. - 3 s.
= Sid. 13-15 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 27-29 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 39-41 i: NYA..., 1990.
Sahlberg, Bertil
Simon Kenton 1755-1836. - 4 s.
= Sid. 133-136 i: NYA..., 1990.
Sahlberg, Bertil
Simon Girty 1741-1818. - 3 s.
= Sid. 117-119 i: NYA..., 1990.
Linderholm, Helmer
Daniel Boone och svedjefinnarna. - 5 s.
= Sid. 95-99 i: INKAGULD..., 1974.
Glover, John
Räddad från bålet. - 7 s.
= Sid. 180-186 i: ÄFVENTYRENS VERLD. - 1889.
= Sid. 97-103 i: ÄVENTYRENS VÄRLD. - 3. - 1962.
Miameez, Shawnee 1782.
UPPTÄCKTSHISTORIA
Beckman, Leif
Den okända västern utforskas.Robert Cavelier de laSalle, Mississippis betvingare. - 16 s.
= Sid. 24-40 i: BECKMAN, 1951.
Marquette,Joliet,LaSalle,Tonty.
Leithäuser, Joachim G.
[Nicollet. Stora sjöarna. Winnebago. Marquette & Jolliet. Mississippi. LaSalle. Stora Sjöarna. ]. - 9 s.
= Sid. 220-228 i: LEITHÄUSER, 1954. Äv utg. 1965.
Den stora floden. - 10 s.
= Sid. 134-143 i: NYA..., 1969.
Marquette,Jolliet,LaSalle.
HISTORIA OCH BIOGRAFI
Kampen om Ohio-landet ledde till den amerikanska delen av vad vi kallar ”Sjuårskriget”, i Amerika ”Kriget mot fransmän och indianer”. George Washingtons agerande i förspelet till kriget är inte utan betydelse.
Kritiska anmärkningar om George Washingtons och hans verksamhet som landjobbare finns i:
Linderholm, Helmer
George Washington och indianerna. - 12 s.
= Sid. 23-34 i: STRIDEN…, 1975.
Linderholm, Helmer
George Washington - landjobbaren. - 14 s.
= Sid. 145-148 i: LINDERHOLM, 1983.
Ngt reviderad essä. Jfr ovan.
En allmän Washingtonbiografi, där indianerna mest skymtar, med med ett par fina illustrationer är:
Rivoire, Mario
Washington : hans liv och verk / till svenska av Ingrid och Tryggve Emond. - Malmö : Allhem, 1968. - 75 s. : ill.
Orig:s titel: Washington. 1966.
Intressant om svensken Adolf Benzelstierna, Axel von Fersen och Washington berättar Alf Åberg, men indianerna skymtar bara förbi:
Åberg, Alf
Svenskarnas möte med George Washington. - 9 s.
= Sid.201-209 i: ATT UPPLEVA...,
Notiser kring indianerna under frihetskriget i:
Lafayette, Marie Joseph Paul Yves Roch Gilbert Motier
General Lafayette's amerikanska historia, företrädd af några korta meddelanden rörande generalens lefnad / af M. Regnault-Warin ; Öfversättning. - Skara : Peter Hedenius, 1833. - 276 s.
Orig:s titel: Mémoires pour servir a la vie du general La Fayette, et a
l'histoire de l'assemblée constituante. 1824.
Notiser om indianerna bl a sid . 110 ff + 179-187
Woodward, W.E.
[LaFayette upptagen i Oneida-stammen. Välkomnad av en ”vit” indian]. - 8 rader.
= Sid. 151 i: WOODWARD, 1939.
SVENSKAR OCH INDIANER
Revera, Margareta
The Making of a Civlized Nation nation. Nation Building, Aristocratic Culture and Social change. - 29 s.
(sid. 112ff The Case of New Sweden.
= Sid. 103-131 i: The Age of New Sweden.
Losman, Arne
Skokloster - Europe and the World in a Swedish Castle. - 18 s. : ill.
= Sid. 84-101 i:
The Age of New Sweden. - Stockholm : Livrustkammaren, 1988. - 131 s. : ill.
Bilder: sid 90. Medallion bearing symbolic image of the continent of
America. Skokloster./ Photo: Sören Hallgren. Gips i tak]
sid. 98 Indian club. From wrangel's armoury. Skoklkoster/ Photo:
Samuel Uhrdin. Sid. 99: Indian wolf's head. From Wrangel's armoury.
Skokloster. / Photo: Samuel Uhrdin.
I en uppsats om Skokloster säger den anonyme författaren...s.114 "Rustkammaren, förmodligen den största och fullständigaste i Sverige, är indeld i den Wrangelska och den Braheska, hvardera upptagande tre rum. Den Wrangelska innehåller....koger, pilar, ibland hvilka flera Indianska, ... modeller till åtskilliga krigsmachiner, en Indiansk kanot, käppar runstafvar m m".
Skokloster. - 16 s. : ill [s. 100]
= Sid. [100]-116 i:
Svea : Folk-kalender för 1850 / Med bidrag af Onkel Adam, Mellin samt flere författare. - Stockholm :
Bonnier, 1849. - 186 s. : ill.
Ahlroth, Axel
Svenskarna i Minnesota : historiska anteckingar. - Västervik, 1891.
Unonius, Gustaf
Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika. - Uppsala : Schultz.
D 1. - 1861. - 424 s.
Ny utg. - 1983.
D 2. - 2. uppl. - 1862. - 621 s.
Verket finns i digital utgåva hos Projket Runeberg. Läs alltså texten här!
Unonius minnen innehåller en hel del självupplevt bland de Stora sjöarnas indianer under första hälften av 1800-talet. Han hade också tillägnat sig en viss beläsenhet i ämnet indianeroch sparar inte på kommentarer kring dem. Ofta bygger han sitt vetande på Schoolcraft. Av det självupplevda är det mesta från Wisconsin och indianerna är Ojibwa, Potawatomi och Winnebago. Något ur innehållet:
Unionius, Gustaf
[Notis om missionsverksamhet bland Chippewas i Wisconsin ca 1850]. - 8 s.
= Sid. 111-118 i: UNONIUS, 1862.
Unonius, Gustaf
[Möte med Winnebagos]. - 10 s.
= Sid.184-193 i: UNONIUS, 1861/1983.
Unonius, Gustaf
[Äventyr bland lönnsockerkokande Winnebago i Wisconsin]. - 4 s.
= Sid. 185-188 i: UNONIUS, 1862.
Unonius, Gustaf
Potawatomi-hövdingen Keewagoshkum. - 12 s.
= Sid. 238-39 + 360-69 i: UNONIUS, 1861/1983.
Unonius, Gustaf
Indianens religiösa förbehållsamheet. - Religionsbegrepp. - Manitologi. - Heliga platser. - Tron på ett annat lif och själens odödlighet. - Traditioner. - ...Vidskepelse. - Medas eller Medicine-men. - Deras hemliga orden och receptionsceremonier. - Jossa-keds eller profeter. - 20 s.
= Sid. 390-409 i: UNONIUS, 1861/1983.
En allegorisk berättelse om menniskogslägtets uppkomst, om Manabozho, och om början till den medicinska svartkonstens religiösa mysterier : en Potawatomi-tradition. - 4 s.
= Sid. 418-421 i: UNONIUS, 1861/1983.
Lager, Birgitta
Jacob Fahlström. - 3 s.
= Sid. 62-64 i: SVENSKT BIOGRAFISKT LEXIKON…15. -1956.
Jacob Fahlström, ”den förste svensken i Minnesota”, kallad. 1793 el.
1795-1859. Levde stora delar av sitt liv bland Ojibwas.
Se även nedan under Widén.
Om Fahlström även i:
Ahlroth, Axel
Svenskarna i Minnesota : historiska anteckingar. - Västervik, 1891.
Om svenskar och indianer har Albin Widén skrivit en hel del, mestadels är det Ojibwas som figurerar:
Widén, Albin
Svenskar och indianer. - 18 s.
= Sid. 41-58 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Ojibwas s. 50-58.
Widén, Albin
Den svenske indianen. - 7 s.
= Sid. 108-114 i: RÖD..., 1963.
Om Jacob Fahlström och chippewas.
Widén, Albin
Hur svenskar och indianer förstod varandra. - 9 s.
= sid. 138-148 i: STRIDSYXA..., 1968.
Widén, Albin
Svenskar och indianer i Wisconsin. - 11 s.
= Sid. 138-148 i: RÅDSELD..., 1969.
Ojibwa och Winnebago ; Fahlström, Unonius, Erik Pettersson.
Widén, Albin
Indiantraditon i svenskbygd. - 12 s.
= Sid. 172-182 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
Widén, Albin
Med indianer som grannar. - 26 s.
= Sid. 75-100 i: WIDEN, 1972.
Widén, Albin
Svenskar och ”Pitchi-bucketi”-indianer. - 8 s.
= Sid. 137-144 i: STRIDEN..., 1975.
En svensk emigrant, Johan Edvard Liljeholm träffade 1847 på indianer som antagligen var Potawatomi vid Pier Marquette (floden Pere Marquette) nära nuv. Ludington, Michigan. Bl a blev han tatuerad av en gammal indian vid namn Black Hawk. Det rörde sig emellertid inte om den kände saukledaren, ty han var död sedan 9 år.
Liljeholm, Johan Edvard
I timmerskogen. - 11 s.
= Sid. 53-63 i: LILJEHOLM, 1981.
Även Harry Macfies välkända böcker utspelas delvis i området. Indianerna är mest ojibwas:
För senare upplagor se Fack/Alf.
Macfie, Harry
Wasawasa : äventyr som trapper och guldgrävare i Canada och Alaska / Harry Macfie och Hans G. Westerlund. - Stockholm : Bonnier, 1935. - 302 s. : ill.
Särskilt kapitlen”Indianernas röda guld” [Megaleepindianer] och ”Amik, Lilla Bävern”
[Chippewa]=Ojibwa.
Macfie, Harry
Lägereldar längesen : äventyr som trapper och guldgrävare i Canada och Alaska. - Stockholm : Bonnier, 1936. - 268 s. : ill.
Bokens första hälft i Chippewamiljö. Här finns också en kortfattad
beskrivning ”Hur indianerna gjorde sina näverkanoter”. - 2 s. [s. 83-84
i uppl. 1948] [Jfr Underhill s. 74] och ”Toboggan”, den canadensiska
snösläden. - 2 s. [Sid 85-86 i uppl. 1948]
Macfie, Harry
Farväl, Falcon Lake. - Stockholm : Bonnier, 1943. - 256 s.
Notiser
Englund, Joh. Fr.
Ur Chicagos historia [massakern vid Fort Dearborn]. - 5 s.
= Sid. [5]-9 i: ENGLUND, 1910.
Olsson, Jan-Olof
[Chicagos förhistoria]. - 9 s.
= Sid. 29-37 i: OLSSON, 1958.
[Olsson, Olof]
Grannar med indianer. - 5 s.
= Sid. 75-79 i: EMIGRATION..., 1968.
[Wåhlen, bröderna]
[Citat ur] brev skrivet av bröderna Wåhlen om indianer i Wisconsin. - 1 s.
= Sid. 54 i: GULDGRÄVAREN..., 1972.
Urspr. publicerat i Aftonbladet 26/9 och 4/10 1844.
Winnebagos.
ÖSTRA SKOGSLANDET : IROKESERNA
Irokesförbundet De fem (sex) nationerna
Synonyma begrepp:
Irokesförbundet = De fem (sex) nationerna, omfattande stammarna: Seneca, Cayuga, Onondaga, Oneida och Mohawk. I början av 1700-talet upptogs Tuscarora som fullvärdig medlem i det indianska förbundet.
Underhill, Ruth M.
Ett folkförbund i skogarna : de fem stammarna av irokesgruppen. - 28 s.
= Sid. 94-121 i: UNDERHILL, 1957.
Taylor, Colin
Nordöstra regionen [Irokeserna 10 s.= s.227-236]. - 27 s.
= Sid.224-250 i: NORDAMERIKAS…, [1996].
Bleeker, Sonia
Irokeserna, långhusens folk / till svenska av Hilmer Persson ; illustrationer av Althea Karr. - Stockholm : Natur och kultur, 1967. - 124 s. : ill. - [Natur och kulturs pocketserie] Junior.
Orig:s titel: Indians of the longhouse : the story of the Iroquois.
LaFarge, Oliver
Irokesfolken. - 14 s.
= Sid. 38-51 i: LAFARGE, 1964.
Burland, Cottie
Irokeserna i nordöstra Amerika. - 10 s.
= Sid. 189-198 i: BURLAND, 1966.
Hagberg, Viktor
Irokeserna och deras hövdingar. - 38 s.
= Sid. 21-58 i: INDIANSK..., 1982.
Hagberg, Viktor
Berömda irokeshövdingar. - 14 s.
= Sid. 144-157 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Logan, Cornplanter, Brant, Red Jacket.
Josephson, Ulf
Irokeser i krig. - 16 s.
= Sid. 78-93 i: DE RÖDA..., 1964.
Farge, Arlette
Den grymma kvinnan och irokeserna. - 6 s.
= Sid. 203-208 i: FARGE, 1989.
Om irokesernas tortyr. Jämförd grymheter under franska revolutionen.
Steffen, Gustaf F.
Irokesernas klansamhällen enligt Morgan. - 18 s.
= Sid. 217-234 i: STEFFEN, 1919.
, Benjamin
D:r Franklins beskrifning om de willda i Norra America. - 8 s.
= Sid. 328-335 i: JOURNALISTEN..., 1790.
Franklin, Benjamin
Iakttagelser rörande vildarna i Nordamerika. - 9 s.
= Sid. 53-61 i: KLASSISK…, 1960.
Originalet en essä från 1783. Sannolikt är det irokeser han skriver om.
Harris, Marvin
Kannibaler och kungar : om kulturernas ursprung / Översättning av Roland Adlerberth. - Stockholm : Prisma, 1979. - 257 s.
Orig:s titel: Cannibals and Kings : The Origins of Cultures. 1977.
Innehåller notiser om det irokesiska matrilineära samhället, kvinnans
roll och om tortyren bland huroner och irokeser spec. sid. 125-126.
Notis om jesuiten Lafitau som fann ginseng bland irokeserna i början av 1600-talet
Yunkers, Nina
...[Ginseng kommer till västerlandet]. – 3 s.
= Sid. 14-16 i: YUNKERS, 1967.
Nutiden
Hultkrantz, Åke
På strövtåg i Iroquoia. - 16 s.
= Sid. 65-80 i: SÅ..., 1984.
Claesson, Stig
Rödhund. - 6 s.
= Sid. 109-114 i: CLAESSON, 1961.
= Sid. 139-143 i: CLAESSON, 1965.
Religion och myt
McElwain, Thomas
Masker och människor. - 23 s.
= Sid. 173-195 i: AMERIKA..., 1977.
Förf själv irokesättling, mingo.
Enligt traditionen skall irokesförbundet skapats av bl a Hiawatha ; en version av legenden finns på svenska:
Irokeserförbundet. - 4 s.
= Sid. 321-324 i: ALL VÄRLDENS..., 1984.
Ett par andra berättelser av legendartat slag är:
Moberg, Gösta
Indianska legender. - 5 s.
= Sid. 178-183 i: RÖD..., 1963.
Cayuga, Mohawk.
Moberg, Gösta
Indiankvinnan som räddade sin by. - 7 s.
= Sid. 80-86 i: RÖD..., 1963.
[Senecalegend]. - 2 s.
= Sid. 321-322 i: NISBETH, 1874.
Bruchac, Joseph
Stenjättar och flygande hvuden : [irokesindianernas sago-berättelser] / berättad av Joseph Bruchac ; illustrerad av Kahionhes ; till svenska av Stefan Mählqvist. - Danmark : Mundelstrup : CDR, 1987. - 90 s. : ill.
Orig:s titel: Stone Giants and Flying Heads. 1979.
Bruchac, Joseph
Kriget mot ormarna / berättad av Joseph Bruchac ; illustrerad av Kahionhes ; till svenska av Stefan Mählqvist. - Danmark : Mundelstrup : CDR, 1988 - 90 s. : ill.
Orig:s titel: ? . 1975.
Språk
Holmér, Nils M.
The character of the Iroquoian languages. - Uppsala : Lundequistska bokhandeln, 1952. - 39 s. - (Upsala Canadian studies ; 1)
Kuriosa
Att Winston Churchill enligt släkttraditionen skall haft en droppe irokesblod i sig bekräftar sonen Randolph C i sin biografi över fadern. Han skriver om Winstons mor lady Randolph (s 48) som var 20 år vid Winstons födelse. Hennes far var Leonard Jerome en finansman som slagit sig ned i New York. (Han var den femte av sju söner till Isaac Jerome, vars farfars far Timothy tillsammans med andra hugenottfamiljer avseglade från ön Wight till Amerika 1710). Leonard Jerome gifte sig 1849 med Clarissa Hall. Hennes mor var Clarissa Willcox som var dotterdotter till Eleazur Smith från Dartmouth i Massa chussetts och Meribah (inget flicknamn finns antecknat), som tros ha varit irokesindianska. Åtminstone två av Leonards förfäder kämpade mot engelsmännen i amerikanska frihetskriget...... (sid 49)
Churchill, Randolph S
Winston S. Churchill. [1], Ungdomsåren : 1874-1900 / [översättning av Torsten Blomkvist] / av Randolph S. Churchill. - Stockholm : AB, 1966. - 567 s : ill.
Orig:s titel: Winston S. Churchill.
Se släktträd här:
Diskussion här:
Ännu en Eleazer här nedan:
Till historien om den franske tronföljaren Ludvig XVII kallad Louis-Charles, son till Ludvig XVI och Marie Antoinette (eller somliga skulle säga att Axel von Fersen var d sitt fängelse. Ett antal personer kom att göra anspråk på att vara den förrymde prinsen. Så också irokesindianen Onwarenhiiaki eller Eleazer (Eleazar) Williams (hans mor var mohawkirokes). Några notiser (s. 9, 195, 265) om detta i:
Cadbury, Deborah
Den försvunne prinsen : Franska revolutionen och sökandet efter Ludvig XVII / Översättning: Sven-Erik Torhell. - Lund : Historiska media, 2004. - 270 s.: ill.
Orig:s titel: The Lost King of France. - 2002.
Konsten att drifva räfvar ur hus : Prisskrift : Innehållande: afhandlingar om konster, räfvar och hus ; stora räfvar i stora hus, stora räfvar i små hus, små räfvar i stora hus, små räfvar i små hus ; jemte ett bihang om räfslägtet i allmänhet. Andra upplagan. Tillökt med en kort beskrifning om varg-räfvar hos irokeserna i norra Amerika. - 2 uppl. - Stockholm : Tryckt hos Carl Nyberg, 1818. - 24 s.
Posten bibliografiskt tveksamt utformad i Libris [1997][SJ]. Tillägget
”Attribueras i KB:s katalog till C.G.Nordenforss och av S.E. Bring till
C.G.Walberg. Den senare attribueringen förefaller troligare”. [Libris]
SÄRSKILDA GRUPPER
Cauyga irokes / Mingo
Hagberg, Viktor
Tah-ga-jute - den fredsälskande irokeshövdingen. - 28 s.
= Sid. 16-43 i: STRIDSYXA..., 1968.
John Logan.
Hagberg, Viktor
Johan Logan 1725-1780. - 3 s.
= Sid. 115-117 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 155-157 i: NYA..., 1990.
Indianchefen Logan. - 5 s.
= Sid. 10-14 i: NYTT...för 1862:1, 1861.
Prof af indiansk vältalighet. - 4 s.
= Sid. 249-252 i: NYA JURNALISTEN..., 1807.
Logans tal
Mohawk irokes
Sahlberg, Bertil
Joseph Brant (Thayendanega). - 31 s.
= Sid. 77-107 i: ATTACK..., 1978.
Sahlberg, Bertil
Joseph Brant 1742-1807. - 3 s.
= Sid. 17-19 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 31-33 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 43-45 i: NYA..., 1990.
Brant, Joseph
Joseph Brant om indianernas lagar. - 1 s.
= Sid. 42 i: OLSHEDEN, 1978.
Linderholm, Helmer
Madelon på Verecherés. - 6 s.
= Sid. 101-106 i: LINDERHOLM, 1983.
Kagnavaga.
Tillyard, Stella
Äventyr och kärlek. - 11 s
= Sid. 102-112 i: TILLYARD, 1998.
Om en romantikens indiansvärmande engelsman Edward Fitzgerald och hans bekantskap med Joseph Brant under det sena 1700-talet.
Hans erfarenheter i "Den nya världen" nämns även som hastigast på sid. 344-345 i:
TILLYARD, 1995.
Om Nordamerikas enda indianska helgon berättas i:
Linderholm, Helmer
Indianfllickan som blev helgon. - 9 s.
= Sid. 27-35 i: SPÅR..., 1965.
=
Linderholm, Helmer
Indianskan som blev helgon. - 9 s.
= Sid. 92-100 i: LINDERHOLM, 1983.
Ngt reviderad essä.
Broomé, Catharina 1923-2007
Kateri Tekakwhita / av syster Catharina Broomé ; med illustrationer av Erzébet Persson. – Stockholm : Katolska pedagogiska nämnden, 1993. – 51 s. : ill.
Om piptomahawken som prosten Carl Maagnus Wrangel fick av Sir William Johnson.
Brunius, Staffan
Prosten Carl Magnus Wrangels betydelsefulla piptomahawk. - 2 s.
= Sid. 108-109 i: MED..., 2002.
Mohawk irokes.
Gurt, Carl Johan
Shamanism fungerar! : [ Mohawkernas och därmed irokesernas traditionella religion lever kvar, det berättade David Monture för Fjärde Världens Carl Johan Gurt. - 1 s.
= Sid. 28 i: FJÄRDE VÄRLDEN 1995:1
Oneida irokes [Notiser]
Unonius, Gustaf
[Notis om missionsvereksamhet bland Oneidas i Wisconsin, ca 1850]. - 5 s.
= Sid. 297-301 i: UNONIUS, 1862.
Woodward, W.E.
[LaFayette upptagen i Oneida-stammen. Välkomnad av en ”vit” indian]. - 8 rader.
= Sid. 151 i: WOODWARD, 1939.
Seneca irokes
Hagberg, Viktor
Red Jacket - irokesernas store vältalare. - 47 s.
= Sid. 34-80 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
Hagberg, Viktor
Red Jacket ca 1752-1830. - 3 s.
= Sid. 153-155 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 205-207 i: NYA..., 1990.
Sahlberg, Bertil
Cornplanter (John O’Bail) ca 1735-1836. - 2 s.
= Sid. 39-40 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 55-56 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 79-80 i: NYA..., 1990.
Hultkrantz, Åke
Handsome Lake 1735-1815. - 3 s.
= Sid. 97-99 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 125-127 i: NYA..., 1990.
Brown, Dee
Donehogawas uppgång och fall. - 14 s.
= Sid. 180-191 i: BROWN, 2008.
Om Ely Parker, senecahövdingen som belv adjutant till U.S Grant och ombud för indianfrågor.
Kalm, Pehr
Resa till Norra Amerika : Beskrivning över Niagara Vattufall i Norra Amerika. - 15 s.
= Sid. 108-122 i: PÅ SVENSKT..., 1958.
Kalm, Pehr
Ur Resa till Norra Amerika : Beskrivning över Niagara Vattufall i Norra Amerika. - 13 s.
= Sid. 112-124 i: LEVANDE SVENSK..., 1961.
[Senecalegend]. - 2 s.
= Sid. 321-322 i: NISBETH, 1874.
Holmér, Nils M.
The seneca language : [a study in Iroquoian]. - Uppsala : Lundequistska bokhandeln, 1954. - 115 s. : ill. - (Upsala Canadian studies ; 3)
Tuscarora irokes [Notis]
Gosselman, Carl August
Återresa till kusten. - 1 s.
= Sid. 246 i: GOSSELMAN, 1835.
Indianbyn Lewiston, nära Niagara. Tid ca: 1830.
Huroner
Davis, Natalie Zemon
Nya världar : Marie De L’incarnation. – 75 s.
= Sid. 73-147 i: DAVIS, 1998.
Noter sid. 259-287.
Uppsatsen handlar om en 1600-talstext som beskriver huronerna. Man kan
säga att den är ett komplement till Jesuitpatrarnas relationer. Här är det
Marie De L’incarnations skildring av indianerna. Manuskriptet har publicerats
av Dom Albert Jamet som ”La Relation de 1654” i Marie de l’Incarnation, Ecrits
spirituels et historiques. - Band 2. - Ursulines de Québec, 1985.
Elgjakt i Canada. - 10 s.
= Sid. 128-137 i: NYTT...för 1863:1, 1862.
En jaktskildring som beskriver spillrorna av huronfolket under 1800-talet.
Till en ande, boende i en ihålig klippa. - 1 s.
= Sid. 115 i: FRÄMMANDE..., 1908.
Huronbön.
Taki Claesson - med huronblod i ådrorna?
Vid ett besök i Canada snuddar Stig Claesson vid sin hustrus påstådda indianska släktingar.
Claesson, Stig
Rödhund. - 6 s.
= Sid. 109-114 i: CLAESSON, 1961.
= Sid. 139-143 i: CLAESSON, 1965.
I nästa bok från Canada får han anledning att reflektera över indiansk identitet:
Claesson, Stig
Följ alltid Cecilias exempel. - Stockholm : Bonnier, 2003. - 195 s. : ill.
I böckerna av Stig Claesson antyds att hustrun Taki Claesson är ättling till huronerna. Sonen Nils i sin biografi är inte heller tydligt på den punkten, men mycket tyder på att Taki verkligen är Fransk-Canadensiska, inte alls omöjligt med huronblod i ådrorna. Om så är, är sonen Nils också en gnutta huron se:
Claesson, Nils
Blåbärsmaskinen. - Stockholm : Ruin, 2009. - 179 s.
Se också:
Claesson, Stig
Rödhund. - 6 s.
= Sid. 109-114 i: CLAESSON, 1961.
= Sid. 139-143 i: CLAESSON, 1965.
Susquehannocker
Se mer om, under Östra Skogslandet : Atlantkusten : Centrala Algonkiner : Leni Lenape
Linderholm, Helmer
Susquehannockerna - Nya Sveriges beskyddare. - 18 s.
= Sid. 48-65 i: INDIANKLUBBENS..., 1962.
Linderholm, Helmer
Indianerna som var svenskar. - 18 s.
= Sid. 62-79 i: RÖD..., 1963.
Susquehannocker, irokeser, delawarer.
Kort berättelse om Wäst Indien eller America, som elliest kallas Nya Werlden. - Wijsningsborg : Kankel, 1675. - 44 s.
Den första tryckta skildringen av nord amerikas indianer på svenska.
Är egentligen en av John Smiths första skrifter och är en berättelse om
mötet med Susquehannockerna. Se ovan.
McElwain, Thomas
Mingo religion. - 27 s.
= Sid. 233-249 i: SVENSK RELIGIONSHISTORISK ÅRSSKRIFT, 1998.
Norman, Hans, 1936-
Svenskars möte med indianer vid Delaware : handel, misstro och rädsla. - 26 s.
= Sid. 129-154 i : MIGRATION..., 1999.
Brunius, Staffan
En tomahawk från Nya Sverige. En oavslutad historia om tre antropomorfa klubbor. - 4 s.
= Sid. 18-21 i: MED..., 2002.
Indianföremålen på Skokloster och Etnografiska museet.
Rydén, S.
Discovery in the Skokloster collection of a 17-century Indian head dress from Delaware. -
Se: ETHNOS // 1963.
Dahlgren, Stellan
The Rise and Fall of New Sweden : governor Johan Risingh's Journal 1654-1655 in Its Historical Context / Stellan Dahlgren & Hans Norman. - Uppsala : Universitetet, 1988. - (Acta Universitatis Upsaliensis)
Dahlgren, Stellan
Johan Risingh. - 5 s.
= Sid. 231-235 i: SVENSKT BIOGRAFISKT LEXIKON // 1998 : Häfte 147.
Jennings, Francis
Indians and Frontiers in Seventeenth Century Maryland
= s. 216-241. i: Early Maryland in a Wider World / David B. Quinn, red. - Detroit: Wayne State University Press, 1982,
och
Kent, Barry C.
Susquehanna's Indians. - Harrisburg: The Pennsylvania Historical and Museum Commission, 1984.
KOLONIALHISTORIA
Irokestalande folkens område.
Leithäuser, Joachim G.
[Cartier, Hochelaga, Stadacona ]. - 3 s.
= Sid. 192-194 i: LEITHÄUSER, 1954. Äv utg 1965.
Canadas diamanter. - 6 s.
= Sid. 112-117 i: NYA..., 1969.
Andersson, J.G.
Fransmännen i Nordamerika. - 20 s.
= Sid. 465-484 i: ANDERSSON, 1953.
Beckman, Leif
Fransmännen sätta sig fast i Canada. Jesuiterna och befästandet av det franska väldet i Nya Frankrike. - 17 s.
= Sid. 663-679 i: BECKMAN, 1948.
Champlain m fl.
Champlains Nya Frankrike. - 8 s.
= Sid. 118-125 i: NYA..., 1969.
Dumrath, O.D.
Forskningsfärder och kolonisering i Nordamerika : Champlain i Canada. - 6 s.
= Sid. 487-492 i: DUMRATH, 1923.
Leithäuser, Joachim G.
[Champlain]. - 3 s.
= Sid. 218-220 i: LEITHÄUSER, 1954. Äv utg 1965.
Samhaber, Ernst
[Cartier, Champlain, LaSalle m fl]. - 36 s.
= Sid. 277-312 i: SAMHABER, 1964.
Josephson, Ulf
Irokeser i krig. - 16 s.
= Sid. 78-93 i: DE RÖDA..., 1964.
Linderholm, Helmer
Tonty med järnhanden. - 9 s.
= Sid. 58-66 i: LINDERHOLM, 1983.
Extramaterial
Johnson, Amandus
The Swedish Settlements on the Delaware vol 1. vol 2
(Den viktigaste texten om Nya Sverige - aldrig översatt till svenska)
AMERICAN JOURNEYSTexter om indianer och kolonialhistoria i digitaliserad fulltext
Några lästes och påverkade t ex Pehr Lindeströms bok om Nya Sverige och indianerna. T ex
Smith, John
A True Relation by Captain John Smith, 1608
Smith, John
A Map of Virginia : With a Description of the Countrey, the Commo-dities, People, Govern-ment and Religion - 1612
Smith, John
Generall Historie of Virginia by Captain John Smith; the Fourth Booke. - 1624
Donck, Adriaen van der, 1620-1655
A Description of the New Netherlands. - 1649
Ett kompilat av reseberättelser som Lindheström definitivt läst är: Arnoldus Montanus :De Nieuwe en Onbekende Weereld - 1671.
©
2023