Sydöstra området
« Nordöstra skogslandet Facklitteraturen Prärieområdet »
Om sydösterns indianer är det ganska lite skrivet. Källmaterialet är magert. Ändå var indianerna här de kanske mest utvecklade av stammarna på den nordamerikanska kontinenten, inte lite påverkade av centralamerikas högkulturer. Efterhand kom de att anpassa sig så väl till de nya tiderna att Choctaw, Chickasaw, Creek, Cherokee och Seminole beskrevs som de "De fem civiliserade stammarna". Trots detta kom de under 1800-talets första hälft att tvingas lämna sina hemtrakter i sydöst för ett nytt liv på prärierna i "Indianterritoriet", det blivande Oklahoma.
SYDÖSTERN
ALLMÄNNA OCH ÖVERGRIPANDE TEXTER
Sturtevant, William C.
Sydöstra regionen. - 24 s.
= Sid. 12-35 i: NORDAMERIKAS, [1996].
Underhill, Ruth
Civiliserade stammar : de fem betydande stammarna i sydöst, som senare flyttades till Oklahoma. - 21 s.
= Sid. 40-60 i: UNDERHILL, 1957.
Underhill, Ruth
Inringning : de vitas tryck mot sydöstområdet och förflyttningen av indianerna. - 11 s.
= Sid. 61-71 i: UNDERHILL, 1957.
Kiernan, Ben
Sydöstern Tårarnas väg. - 6
= s. 406-411 i: KIERNAN, 2010.
Om den etniska rensningen av sydösterns indianfolk.
Alvarsson,Jan-Åke
Sydöstra-skogslandet. - 5 s.
= Sid. 106-110 i: AMERIIKAS..., 1998.
LaFarge, Oliver
Söderns röda kungar. - 14 s.
= Sid. 24-37 i: LAFARGE, 1964.
Dorian, Edith
Krigarkult : sydöstra området. - 12 s.
= Sid. 28-39 i: DORIAN, 1962.
Fraser, Douglas
Sydöstområdet. - 5 s.
= Sid. 271-275 i: FRASER, 1963.
ÖVRIGA NOTISER
En svensk resenär C.D.Arfwedson meddelar några intressanta notiser från sydösterns tidiga 1800-tal i:
Arfwedson, C.D.
[En indian i sydöst, möte med]. - 2 s.
= Sid. 325-326 i: ARFWEDSON 1, 1835.
Arfwedson, C.D.
[Tvänne resande. Indianer.Indiansk tidning, Cherokee, Seminole, Sequoia]. - 20 s.
= sid. 338-357 i: ARFWEDSON 2, 1835.
En text finns publicerad som:
Arfwedson, C.D.
Nordamerikas indianer. - 12 s.
= Sid. 195-206 i: LÄSEBOK..., 1860.
Fredrika Bremer reste i USA under 1850-talet och tecknade förtjänstfullt bla a Osceola och Choctawindianer Alabama 1851.
se bl a:
Bremer, Fredrika
Bilduppslag. - 1 s.
= mellan sid 208 och 209 i: FREDRIKA..., 2005. Och här!
SÄRSKILDA GRUPPER
Alabama-coushatta
Precht, Elisabeth
Urinvånarna. - 8 s.
= Sid: 33-40 i: PRECHT, 2003
Notis om indianer i Texas: Alabama-coushatta. - Comancher.
Cherokee
Bealer, Alex W.
Endast namnen finns kvar / illustrerad av William Sauts Bock : översättning: Gunvor V. Blomqvist. - Stockholm : Opal, 1984. - 118 s.
Orig:s titel: Only the names remain. 1972.
Lindberg, Lennart
Tårarns väg. - 19 s.
= Sid. 129-147 i: De RÖDA..., 1964.
Åkerman, Nordal
Tårarnas stig. - 6 s.
= Sid. 62-67 i: ÅKERMAN, 1978.
Zinn, Howard
Så länge gräset gror eller vattnet rinner. - 21 s.
= sid. 123-144 i: ZINN, 1999.
[Creek, Cherokee]
Indianerna flyttas till Indian Territory. Cherokesernas hövding Speckled Snake svarar 1830 president Jackson om indianernas förflyttning. Ett ögonvittne berättar 1838 om cherokesernas förflyttning. - 3 s.
= Sid. 99-101 i: ALLA TIDERS..., 2000.
Lindqvist, Sven
Skammens århundrade : Helen Hunt 1881. - 8 s.
= Sid. 92-99 i: LINDQVIST, 1995.
Åkerman, Nordal
Crackernas land. - 11 s.
= Sid. 49-[59] i: ÅKERMAN, 1978.
Om Sequoyah som gjorde cherokeerna litterata genom ett eget alfabet.
Hagberg, Viktor
Sequoyahs äventyr. - 42 s.
= sid. 35-76 i: STRIDEN..., 1975.
Kalleberg, Ivar
Sequoyah och de talande bladen / Ivar Kalleberg och Tore Tveit , översatt av Gunvor V. Blomquist. - Stockholm : Opal, 1991. - 106 s.
Orig:s titel: Halte Sølvrev og de snakkende bladene. 1988.
Sid. 105 "Cherokee alphabet"
Hultkrantz, Åke
Sequoyah ca 1760-1843. - 3 s.
= Sid. 177-179 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 233-235 i: NYA..., 1990.
Cherokee : Övriga notiser:
Henry, Will
Cherokesupproret. - 12 s.
= Sid. 24-35 i: HENRY, 1963.
Om fördrivandet av utflyttade cherokeer från Texas 1839.
Warren, Robert Penn
Sam Houston får en rakkniv. - 11 s.
= Sid. 45-55 i: WARREN, 1965.
Notis om Sam Houstons uppväxt bland cherokeer
Nevin, David
”De tappra till fanorna”. - 25 s.
= Sid. 51-75 i: NEVIN, 1985.
Mest om Sam Houston, något om cherokeerna bland vilka han växte upp.
Reiter, Joan Swallow
Indianer som var pionjärer för kvinnlig utbildning. - 2 s.
= Sid. 96-97 i: REITER, 1985.
Reid, William
[Notis om cherokeeindianernas blåsrör]. - 1 s.
= Sid. 150 i: REID, 1976.
Barack Obama
Rasblandningens USA verkar med tiden mer och mer synligt och vittomfattande. Snart räknar "alla" släktskap med t ex cherokeerna. Och nog torde många ha en droppe indianblod i sina ådror. Så också president Barack Obama. I sin självbiografi noterar han att det bland moderns förfäder funnits just cherokeer. Ett arv som man tidigare av olika skäl försökt glömma. Se sid 30-31 i:
Obama, Barack
Min far hade en dröm : memoarer / Översättning: Thomas Engström. - Stockholm : Bonnier, 2008. - 455 s.
Orig:s titel: Dreams from my father. 1995.
Det får vara nog med den här volymen i vår bibliografi om Obama som "indianättling". Det blir nog med tiden en omfattande skriftställning som
kommer att beröra hans person, men inte mycket som relaterar till det indianska.
Johansson, Salomon "Sam"
Cherokeeser. - 1 s.
= Sid. 109 i: JOHANSSON, 1975.
Kapitlet handlar om cherokeer, eller snarare om författarens
monumentala okunnighet om indianerna. Anledningen till att han här
berör ämnet, är att han bodde i staden Cherokee, Cherokee county,
Iowa.
En märklig notis är den om Cherokeeporslinet. Se mer här! som berättas av Edmund DeWahl i boken ”Den vita vägen”. - 2017.
Cherokeekporslinet
En märklig notis är den om Cherokeeporslinet, (Se mer här!) som berättas av Edmund DeWaal. Porslinstillverkning uppfanns ju tidigast i Kina och kom till västerlandet först med Marco Polo, men blev väl inte vanligt förrän under 1600-talets senare hälft, men då var den importerad. Äkta porslin kunde inte tillverkas i Europa förrän under 1700-talet. Edmund DeWaal berättar om England och porslinet ”En berättelse som liknar vilken bra 1700-talsroman som helst”. (s 219). 1745 skriver en William Cookworthy ett brev till en kund och han skriver bl a om ”den person som upptäckte kinajorden…Han hittade den i bergen i västra Virginia, där han letade efter gruvor…och upptäckte både petuntse och kaolin, men det är det senare som..är avgörande för framgångsrik tillverkning. Han har hämtat en hel last efter att ha köpt hela trakten där den finns av indianerna. (s 244)….Denna ”growan” är den första ingrediensen i porslin, den petuntese som ”ger godset dess transparens och lenhet…och eftersöks i hela Europa…endast funnen i cherokesernas land i Carolinas vildmarker. (s 252). Cherokesernas vita jord, unaker, har dykt upp igen. Den jord som en mystisk man från Amerika 20 år tidigare visade för William Cookworthy…En ung handelsman Richard Champion ”har till en annan manufaktur skickat en ”låda med porslinsjord” från ”det inre av den cherokesiska nationen, över 60 mil härifrån i nästan oåtkomliga berg.” (s 265) Vid Ayoreeberget. En Thomas Griffith är "…ombord på skeppet America för att korsa Atlanten och hitta och köpa vit jord i cherokesernas nästan otillgängliga berg. Och transportera hem den igen. Han kommer till Charleston Bay den 21 augusti … för att påbörja resan till cherokeernas land. (s 273). Den 17 september [1767] får Griffiths sällskap av en kvinna som tillhör cherokesernas hövding. Han kommer fram till Fort Prince George, den första bosättningen i indiannationen, drygt sex mil från gränden. Han har turen med sig. Han kommer fram just när ”de flesta av cherokesernas hövdingar” har samlats för att välja representanter som ska delta i fredsförhandlingarna med ”fienden i norr”. Sidorna 274-76 berättar sedan om Griffiths öden bland cherokeerna och till slut hur han ”levererar den vita jorden, cherokesernas unaker, från andra sidan världen”. Även s 310-318. DE WAAL, 2017. =
De Waal, Edmund
Den vita vägen : en berättelse om porslinets historia och själ / Edmund De Waal ; översättning av Peter Samuelsson. - [Stockholm] : Brombergs, [2017]. - 2017. - 396 s. : ill.
Orig:s titel: The white road.
Anderson, William L.
Cherokee Clay, from Duché to Wedgwood: The Journal of Thomas Griffiths, 1767-1768.
=Sid 477-510 i: North Carolina Historical Review 1986 ; 4https://www.jstor.org/stable/23519099?seq=1#page_scan_tab_contents
Fredrika bremer möter choctaws 1851- den gruppen som blev kvar i öster
Choctaw
